Det här spelet är så jääävla indie...

The Game Station är tillbaka med ännu en Mario-tolkning i GTA IV-världen. Vi har ju postat deras första grej här. Den förra var tuff, men nu har mr. Donkey Kong kommit till riket och gör det osäkert.

 

 

/Emil

Vi älskar retro här. Spel som hyllar det gamla men ändå är nya är vi ganska sålda på. Spelen förr hade det mesta. Även dödsanimationer som var grymma. Allt kunde explodera...typ

 

 

/Emil

 

Betyg 5 av 10

 

/Emil

 

Ja, han är avdramatiserad nu, om någon råkat missa det.

Move along

 

/Joakim

Via: Oskar Skog

 

 

Är det nu man vrålar: DO WANT!?

 

Det står inget pris någonstans....

 

/J

Kirurger i Kanada har tydligen börjat använda Microsoft Kinect som ett hjälpmedel för att titta på magnetröntgen och CT-röntgenbilder under komplicerade canceroperationer, utan att behöva lämna operationssalen. En tidssparare som kan vara livsavgörande då det kan ta upp till 20 minuter för en kirurg att lämna salen, titta på bilderna för att sedan desinficera sig själva igen innan man äntrar salen.

 

Tyvärr reklam ibörjan av klippet

 

/J

Spelmusik för hjältar glider in på sitt tjugoförsta inlägg, och den här lördagen blir det PSX och Mega Drive för hela slanten. Vi inleder med tre låtar från PSX och avslutar med två från Sega Genesis. Toner som härleds till svunna barndomsminnen.



Slakta Hare Krishnas:

Grand Theft Auto - Da Shootaz "Joyride"

 

 

Något odödligt:

 

Castlevania: Symphony of the Night - Dracula´s Castle

 

 

Något vackert:

Metal Gear Solid - The Best is Yet to Come [Ending Theme]

 

 

Mega Drive:

Mega Drive Ninja:

Revenge of Shinobi - Long Distance

Microtask är ett finskt företag vars affärsmodell består av crowdsourcing - problemlösning med hjälp av många inblandade parter över Internet. Microtasks automatiserade plattform lägger över repetetiva moment på en frivillig massa av folk i stället för på en enskild avlönad individ.

Företaget har utannonserat att man dragit in över 25-tusen frivilliga att hjälpa till med deras första stora projekt - Digitalkoot (vilket tydligen är finska för "digitala frivilliga") - vars utformning ska digitalisera arkiven för Finlands Nationalbibliotek genom onlinespel - just i det här fallet handlar det om att man ska hjälpa mullvadar att bygga en bro. Av ord. Korrekta ord.

Frivilliga från jordens alla hörn har till dagens datum avklarat över två miljoner individuella moment, vilket motsvarar 1700 timmars arbetstid, och det på loppet av en månad.

Mjukvaran, Microtask Plattform, tar emot dokument, delar upp det i små paket och distribueras därefter till datorer och människor. Momenten är små, standardiserade och att klara dem kräver ingen utbildning.

Arbete som det här kan, enligt Microtasks VD, outsourcas bland annat till tredje världen.

Spelet, som heter Mole Bridge, ser ni här:

 

Intressant företagsidé!

 

Exploatera allt!

 

/Joakim

 

Via: Joystiq

 

Mortal Kombat släpps till Xbox 360 och Playstation 3 den 18:e april

 

 

Patapon 3 till PSP

 

 

Ny Deus EX trailer

 

Kris Meeke mästare i IRC kör Dirt 3 för första gången

 

 

Mario som dålig rörmokare

 

/Emil

 

I´d like some pound cake

 

Yeee

 

 

Artist: okänd

Om du är en individ på jakt efter lite tidsfördriv i form av högt tempo, garanterad död och highscore-poäng behöver du inte leta längre än till House of Dead Ninjas. Inte idag i allafall.

Video Games In Real Life: Duck Hunt

Nu har jag babblat en jävla massa utan att egentligen säga något själva spelet - ADOM!



Det är ett som sagt ett hederligt roguelike. Det vill säga, underbart vacker ASCII-grafik. Du är en hjälte som kommer till 'The Drakkalor Chain' för att förhindra det korrumperande kaoset ifrån att förstöra världen... Eller, hjälpa det på traven. Whatever floats your boat. Du har tio raser och tjugo klasser som alla kan kombineras fritt vilket leder till mycket varierade spelomgångar. Något som är kul med ADOM är att det är fruktansvärt obalanserat när det kommer till klasserna. En del klasser är helt enkelt bättre en de andra. Kanske är det ett sorts substitut mot val av svårighetsgrad, och det fungerar ju bra eftersom folk till slut väljer att göra spelet svårare för sig själv genom olika challenges för lite mer epeen. Men generellt så är magiker bäst, sedan kommer karaktärer fokuserade på avståndsstrid och slutligen fighters. Helt enkelt för att många bestar är inte alls trevliga att stå bredvid. Något som skiljer ADOM ifrån andra roguelike-titlar är att spelet faktiskt har en story, och inte bara descend to level 50 and retrieve amulet of <name>.



Efter att du genererat din karaktär börjar spelet och du får se en världskarta, som utforskas i takt med att du rör dig över den. Det finns multum av dungeons att besöka och en uppsjö av quests av ta sig an. Många quests är exklusiva för varandra, och således finns det många olika sätt att ta sig igenom spelet och även klara det. Din karaktärs 'alignment' är också av stor betydelse. Du är antingen Lawful, Neutral eller Chaotic. Och genom spelet hittar du olika altare tillägnade de olika gudarna, där du kan offra saker, djur... eller barn för att tillfredställa din karaktärs himmelska herraväsen. Men synonymt med de flesta roguelikes så är ADOM ruggigt svårt.

Det är ofta så där; Allt går som på räls, du plöjer igenom alla mobs du träffar, som konstant droppar extremt användbara items, du hittar herbs på rätt ställe (ja, detta är väl det fundamentala receptet för framgång i ADOM)... När du plötsligt trampar på en acid trap! Som smälter bort din amulet of free action, och reducerar din hp till hälften, samtidigt som en ghoul dyker upp och paralyserar dig med sin attack. Damn, nu skulle du haft ett -para item som en amulet of free action eller något. Efter att ha bankat på dig i 14 turer släpper  plötsligt paralyseringen och du slår ihjäl ghouljäveln med ett slag. Men då, ur skuggorna dyker en doppelganger upp. Han 'ser ut som dig' och din karaktär blir genast gravt förvirrad och stapplar omkring utan kontroll med en doppelganger gnagandes på sina nackkotor. Tills han plötsligt träffar på en underjordisk flod som han promt stapplar ner i och drunknar ihjäl. Jo, sådan är döden i ADOM ofta, plötslig, billig och permanent. Men det är bara att göra en ny karaktär att ha ihjäl. För ingen spelomgång är den andra lik. För fan, det finns till och med en dungeon som inte blir tillgänglig förräns du har hundra avlidna karaktärer i highscore-listan.

Jag har aldrig klarat skiten. Jag hittade spelet för ungefär tio år sedan som ung pojkvasker och gjorde många desperata försök men kom aldrig över level 10 ens. Som en något äldre, betydligt mer förbittrad gamer gjorde jag valet att spoila mig fullständigt och läsa guideboken som mer eller mindre avhandlar allt. Och vet ni, nu har jag faktiskt fått två eller tre karaktärer över level 20 (max är 50).

Men för att summera min åsikt om spelet; Ett enkelt tidsfördriv med oerhört djup. Kan spelas lika lätt som Tetris eller med samma inlevelse som vilket mainstream-RPG som helst (om de haft hardcore-mode dvs).

 

Via: ett steg närmare manligheten!

In game gameplay i den här videon. Dom visar hur man kan klara samma del av en bana på olika sätt. Ska bli intressant att se hur slutresultatet blir.

 

 

/Emil

Spelbröderna bjuder på DLC till Alan Wake för att fira den kommande recensionen av Alan Wake som utgör sensöndagens underhållning. Den bör komma inom kort.

Det handlar om episoden "The Signal" och vi slumpar ut en kod, så det är först till kvarn som gäller:



Anledningen till att vi gör detta är att jag råka köpa DLC:n i stället för att claima episoden som ingick. Ergo, här har ni skit för 560mps om ni sitter på ett exemplar av Alan Wake utan "The Signal". Den som claimar koden får gärna lämna en kommentar så vi kan ta bort inlägget.

 

Frog som partyleader? Fuck yes...

 

The Fantastic Mr. Star Fox - En "film" av Wes Anderson, av Collegehumor

Det här med att dricka och spela är populärt. Vi här gör det själva när vi har spelkvällar. Vi straffar inte varandra på något sätt mer än på den verbala nivån. Men så har vi snubbar som dokumenterar sig själv när dom speler. Den här killen ska varva Super Meat Boy med en twist. Varje gång han dör ska han ta en shot. Och som vi alla vet är Super Meat Boy spelet uppbyggt på att dö. Och som alla tänker "kommer han klara det?" svaret är ju självklart inte.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Öl, sprit - ja, allt med alkohol i är vad jag skulle vilja kalla för en trevlig dryck som inledningsvis garanterar mys i tillvaron när berusans sötma väljer att omfamna en. Därefter blir det kaos och nomadfylla av det hela, men i inledningen är allt alltid välbehagligt. Stundtals kan det falla sig som så att man faktiskt vill nå fram till den legendariska nomadfyllan snabbare än riktigt snabbt - och då är det bra med fyllespel.

 

Det här är Drinking Games for Gamers: Mario Kart Drunk Driving - som ger dig instruktioner om hur man tacklar Mario Kart som ett fyllespel. Personligen hade jag nog föredragit Super Mario Kart till SNES eftersom det kräver mer engagemang, men Mario Kart 64 är perfekt om man har noobs i släptåg.

 

Undertecknad som Nomadfyllan

 

/Joakim

 

DASH-DA-DASH DX är ett spel med ett mycket enkelt koncept: överlev. Det gör du genom att med hjälp av musens vänsterknapp trycka vart på spelplanen du vill fly. Ditt skepp flyger inte utan det hoppar. Dash, dash, dash. Ju längre du överlever desto högre poäng. Under tiden som du flyr undan ankommande projektiler för glatta livet så har du möjlighet att samla på dig diamanter för ännu mera poäng.

Det första intryck man får när man startar DASH-DA-DASH DX är att man hör en låt av Boyz Noize spelas. "Ehm.. hur har det här gått till?" var min tanke medans blicken läste igenom texten på introsidan: "All audiovisual content stolen from elsewhere". Vackert.

Redan från första stund blir det action med pumpande teknomusik och ljudeffekten från ditt hoppande med skeppet; "dash, dash, dash" medans du frenetiskt försöker leta vägar genom anstormande kulor. Studs, studs, studs.... Det här är av någon anledning ett rätt beroendeframkallande koncept i all sin simpelhet och väl värt en nedladdning. En spelomgång varar ibland inte längre än i några sekunder, men jag blev under en period som fastnaglad för att, i sedvanlig ordning, utmana mina egna highscore-resultat.

DASH-DA-DASH DX kan du ladda hem härifrån. Spelet är 37mb stort.

 

/Joakim

 

Ovan har vi en video skapad i 3DSMax av en kille vid namn Brandon Laatsch. Den tolkar hur ett modernt Super Mario Bros. hade sett ut. Videon kom upp igår och den ser sjukt mysig ut. :)

 

/Joakim

 

Via: Joystiq

 

Jag har lyckats bli lite småpepp på det här spelet, men när jag tittar på den här trailern sjunker intresset något. Inte för att jag förväntar mig något speciellt, men jag börjar få någon slags tam uppfattning om hela konceptet...

Nu har det blivit dags för brodern med bättre smak igen att göra spelmusik för hjältar igen. Jag har inriktat mig på en salig blandning av musik. Dvs jag valde låtar som min broder ännu inte har hunnit postat här. Först till kvarn som det heter. Lyssna och njut.



Retro när den är som bäst:

Last Ninja 2 - Central Park

 

Hey Bub. Hey Bob:

 

Bubble Bobble - Main Theme

 

Spring och attackera:

 

Rush'n attack - Theme

 

Pyramidskalle skräck:

 

Silent Hill 2 - Promise (Reprise)

 

Bergsklättring är lättare än det här:

 

Ice Climber - Theme

 

/Emil

Inte nog med att man spenderar en dag med sedvanligt prostituerande i form av löneslaveri för den monetära adeln, det regnar dessutom hela dagen - och givetvis som värst när jag beger mig hemåt. Inte ens spelmusik för hjältar i form av vibrerande toner från älskade åttabitarsskapelser kan alstra det välbehag man föredrar att uppleva framför nattsvart jävla sinnesmörker. Stan jag bor i har som bekant fått en citytunnel - vilket innebär rulltrappor. Långa rulltrappor. Det är inget fel med rulltrapporna i sig - ty de utgör ju ett utökat transportmedel som gör att man kan ta sig upp fort - om nu inte en massa lantisar i form av malmöiter hade stått i vägen för en varenda gång. Stillastående två och två är tydligen kutym. Allt för att hindra folk med mer energi än en själv från att ta sig fram före. Mörka tankars tyngd blir mörkare när malmöiten agerar stoppkloss.

Stå höger. Gå vänster.

Har du en vän med? Då ska han/hon stå bakom eller framför dig. Rulltrappsetikett 101.


Det sunda förnuftet är inte bara stendött bland politiker och den generella populationen, utan även hos en hel del forskare. Den första spelrelaterade nyheten jag läser efter att ha placerat mig framför mitt prokrastinationsverktyg (datorn) är en nyligen publicerad studie om att s.k "Exergaming" - en allt annat än fyndig kombination av engelskans exercising och, ja, gaming - är bra för barn. Studien har fokuserat på barn som spelar spel med motion control (Kinect/Wii Fit) och dess hälsoeffekter.

Resultatet: Under vissa förutsättningar kan det vara mer positivt för hälsan att spela spel man rör sig mycket i, än att gå i 4,8km/h .

Nähä... no shit. Rör man på sig är det positivt för hälsan. Rör man mycket på sig är det givetvis mer positivt. Simpel och ren logik. Sunt förnuft, med andra ord. Behöver man utföra studier som konstaterar det uppenbara? Tydligen är empiri det enda sanna - har man inte siffror och statistik till belägg är tydligen ingenting gångbart nuförtiden.

Ännu en trailer idag för ett spel. Den här gång är det för PS3 exklusiva Yakuza 4. Jag gillar trailer, den fick mig intresserad av spelet och då är det en lyckad trailer.

 

 

/Emil

 

/Emil

Så här upplever jag onlinespel ibland. Man vill liksom bara knäppa fanskapet så någon annan som kan fokusera på spelet kommer in.

 

/Emil

Vi har sett en hel hyllningar till Super Mario Bros. i form av trailers om hur en filmatisering av spelet skulle se ut. Somliga är bra, somliga är dåliga - och den här tillhör den bra skaran. Lite mer än 2 minuter lång och i mina ögon helt fantastisk.

 

"You are a plumber, Mario"

- You are my brother Luigi

"Can you stop doing so many mushrooms?"

- SHUT UP!

 

/J

Då tar vi oss återigen en titt på det träsk som spelnyheterna utgör.

Lets a go!

Red Faction: Armaggeddon, med release tredje juni, kommer att vara 12 till 15 timmar långt. Might & Magic Heros VI får en exklusiv samlarutgåva med... ja, en massa exklusivt skit. Ett nytt Magic: The Gathering ska släppas till sommaren under namnet Magic: The Gathering - Duels of the Planeswalkers 2012. Dryg jävla titel. Efterlängtade Batman: Arkham City har fått releasedatum 21 oktober - spelet kommer att bli ungefär åtta timmar långt.

En uppföljare på Shadow Complex har av utlovats av utvecklaren. Ett nytt Tribes-spel kommer tydligen i år och kommer att bära namnet Tribes: Ascend.  Might and Magic: Clash of Heroes har release till XBLA och PSN i mitten av april. Child of Eden kommer till XBLA den 14 juni enligt Ubisoft - spelet ska även ha release till PSN, men där saknas det än så länge ett releasedatum. Sonys superhjältespel DC Universe Online ska tydligen släppas "snart" till PSN - spelet kommer att gå loss på €49,99 och med det ingår en månads gratis spelande.  Jagex, utvecklarna bakom Runescape, håller på att utveckla ett Transformers-MMO som planeras se dagens ljus någon gång under 2012. Prey 2 har utannonserats. L.A Noire blir minst 25 timmar långt. Svarm kommer att ha release till XBLA och PSN den 23:e mars.

Tydligen har det grymt överskattade Angry Birds blivit nedladdat över 100 miljoner gånger.

Det ryktas från anonyma tredjepartstillverkare om att NGP/PSP2 har release i år. Tydligen kommer utvecklingskostnaderna att tripplas till den nya generationen bärbara på grund av dess prestanda.

Är du pepp på Star Wars: The Old Republic? Då kan du redan nu välja att skapa eller gå med i ett guild redan nu - vilket du gör här. Electronic Arts har förövrigt låtit meddela att spelet inte kommer att släppas innan 1 juli.

Har du spelat Final Fantasy VI? Ett dom absolut bästa 16-bitarsrollspelen? Inte? Då bör du köpa det på fredag, när det har release till Virtual Console. Spelet är pixelperfektion.

Terry Cavanaghs uppskattade indietitel VVVVVV är tydligen på gång till - wait for it - Commodore 64! Awsmness!

Nåt i den stilen...

Det har figurerat otalet videos av underhållande sätt att interagera med spel och omgivning med hjälp av sin Kinect. Här har vi en galning som hookat upp Kinect till Tesla Coils.

 

Muhaha, tesla coils!

 

 

 

Här har vi den amerikanska tv-reklamen för Super Street Fighter IV 3D Edition. Reklamen är riktigt fet då Redrapper, en etablerad SF-nörd, står för musiken. Rätt coolt att lyckas bli upphookad för att få figurera i ett "fint" reklamsammanhang. :)

 

/J

Läste nyss på Loading att Capcom skänker samtliga inkomster från Street Fighter 4 [Iphone] fram till och med den 22:e mars, till det krisdrabbade Japan. Företaget sänker även priset på spelet till ynke sju kronor under tidsrymden.

 

Betyg 5 av 10

 

/Emil

Shatter är ett retroinspiriterat s.k brick-breaking spel. Att studsa bollar är en fin del av den historiska process spelmediet genomgått. Det började med Pong (eller möjligtvis Tennis for Two om man är en obskyr speltönt) och följdes upp av Breakout och senare Arkanoid. Klonerna har i princip varit oändliga. Anledningen är att konceptet är enkelt, lättillgängligt och enkelt.

Shatter är dock en bra klon. En bra klon har alltid som förutsättning att tillföra nytt tänk till ett redan etablerat koncept, vilket spelet lyckas väl med. I sedvanlig ordning kontrollerar du ditt "skepp" i brist på bättre ord, och är låst till den vertikala eller horisontala delen av spelskärmen. Men, i stället för att enbart ägna dig åt att studsa bollar mot brickor i hopp om att dessa tillintetgörs börjar du spelet med två projektiler, även refererat till som liv. Förlorar du dina projektiler är det Game Over.

I Shatter kommer du att få utstå våg av våg med brickor som måste förgöras. Det är upp till dig att hålla din projektil levande så länge som möjligt, och det är givetvis bland annat kring projektilerna som nytänkandet kommer in i bilden. Det mest märkbara är möjligheten att med hjälp av paddeln blåsa in- eller ut luft, som i sin tur leder till en mindre justering av projektilens bana. En väl implementerad funktion som lyfter hela det strategiska tänket bakom spelandet. Du uppnår en konstant kontroll över din projektil vilket tvingar dig till att vara engagerad i allt som pågår på skärmen. Om det inte är tillräckligt med att bara hålla ögonen på, och med hjälp av luft, kontrollera en projektil har du möjligheten att skicka ut en till. Eller två. Eller varför inte tre? Du kan alltså välja att gambla med alla dina liv på en gång, vilket för mig är en mycket uppskattad risk/reward-situationen, där jag gång på gång lyckas sumpa liv på rena chansningar, i min iver på att ta mig vidare och raka in så höga highscore-poäng som möjligt. Shatter innehåller även power-ups av olika slag som förändrar förutsättningarna under pågående spel. Vi snackar extraliv, oförstörbara projektiler som mosar allt i sin väg, en "maneuverball" som gör det lättare för dig att påverka dina projektiler med hjälp av luften.



Utöver dessa för dig hjälpande funktioner har ju givetvis även motståndet evolverat något. Det är inte bara fastnaglade brickor som ska förgöras. Vissa har större tålighet än andra, vissa försöker blåsa bort projektilen från sin bana, somliga spränger sig själva, vissa glider runt på banan och försöker slå ut din paddel från spel i ett par sekunder och så vidare. Din farkost är utrustad med en sköld du kan försvara dig med om det skulle behövas. Använder du sig av skölden sjunker dock mätaren för din specialattack, så det gäller att använda den med måtta.

Vänta nu... Va? Vadå för specialattack?

Jo, det faller sig som så att du från förstörda brickor får energiprickar som fyller din attackmätare. När denna mätare är full och specialattacken aktiveras börjar det hagla ut kulor från ditt skepp som förstör besvärliga brickor för dig. En specialattack som dessutom är högst nödvändig när du möter bossarna efter varje nivås slut.

Va, vafan, vadå? Boss!? Det är ju en Breakout-klon, inget shmup!

Vilket givetvis är sant. Det är en Breakout-klon. Med bossar - bossar som förhöjer spelvärdet något å det grövsta. Orka bry sig om simpla brickor när man kan slakta brickbossar! När det väl är dags så är det bara att börja gnugga geniknölarna för maximal projektilsplanering i din jakt på att åsamka stor skada och raka in höga poäng. Helt klart ett vinnande koncept. Det är t.o.m just det här inslaget som gör att jag faktiskt kan rekommendera Shatter, trots dess förhållandesvis höga pris i jämförelse med vad spelet de facto är: en klon på ett riktigt gammalt koncept.

Grafiken är snygg och ren och musiken fyller sin funktion, så det enda man egentligen bör överväga innan ett köp är om man tycker att spelet är värt cirka 80 riksdaler. Hade priset varit halva hade jag sagt att det var ett givet köp - men spelet har nu (imorgon) ett år på nacken och bör således ligga på runt halva priset. I mina ögon.


Slutsats:

co-op finns i PC-versionen

 

 

Operation Flashpoint: Red River utvecklas av Codemasters har release den 21:a april till PS3, Xbox 360 och PC. Här är en ny trailer till spelet som lägger fokus på en av karaktärerna. Trailern innehåller viss gameplay.

Alexey Pajitnov, Tetris skapare fyller 55 år i dag, och eftersom han i mångt och mycket skapade det perfekta spelet redan 1985 så känns det på sin plats att skicka en tacksam tanke ut i kosmos.

 

Spelmusik för hjältar!

 

Vi har efter ett par utfall tydligen lyckats tränga igenom den flod av oljud som internet utgör och fått finbesök från Aftonbladet Spelas redaktion i form av en Johan Martinsson. Här är hans kommentar kring kritiken mot hans krönikor och efter det kommer min respons till Johan Martinsson - är ni sugna på att delta i samtalet är ni givetvis välkommna!


JOHAN MARTINSSON:

Hej Bröderna Spel. Detta är Johan Martinsson. Jag har nu läst inläggen ni har skrivit om mig, och förstår att det vore på sin plats med ett svar. Personligen tycker jag att era texter är så fyllda av personpåhopp, medvetna (?) feltolkningar och sensationalistiska påhitt att jag generas å era vägnar, men okej, ni lyckades locka mig hit. Det är lika bra att jag svarar.

Jag kan börja med det jag inte har något svar på – den påstådda censuren. Jag är en frilansjournalist (min relation med Aftonbladet är alltså endast denna: jag säljer texter till dem), och har ingen som helst kontroll över vilka kommentarer eller länkar som tas bort. Jag har heller inte försökt påverka Aftonbladet i detta avseende. För mig får ni skriva vad ni vill. Om ni inte redan har gjort det så föreslår jag att ni vänder er direkt till tidningen med era frågor.

Eftersom själva stöttepelaren i er argumentationsteknik verkar vara att försöka underminera min trovärdighet som spelkritiker så tänkte jag fortsätta med att berätta lite om mig själv. Ni beskriver mig som ”kass provokatör”, ”en noob med fascistiska tankegångar”, [någon som] ”hatar folk som inte är som han själv”, skriver att jag ser ned på spelmediet samt antyder att anledningen till att jag får skriva spelrecensioner är att jag är släkt med någon högt uppsatt människa. Detta är förstås påhopp på mig som person, men framför allt ett rätt märkligt sätt att argumentera för att man ska få tycka olika om spel (vilket, som jag förstått det, är er tes). För det är ju bara det här som detta handlar om. Att jag och ni tycker olika. Skillnaden är att jag kan framföra mina åsikter utan att utöva karaktärsmordsförsök.

Jag ska försöka balansera upp bilden av mig en aning. Jag heter alltså Johan, är 27 år gammal och arbetar som frilansjournalist. Jag har spelat spel i 20 år, läst speljournalistik i 15, producerat egen i 10 och fått betalt för det i 5. Utöver Aftonbladet har jag skrivit för bland annat Super Play, PC Gamer, fz.se, gameplayer.se och varit redaktör för Level. Jag tycker att detta borde vara nog för att jag ska anses vara kvalificerad nog att få uttrycka mina åsikter.

Jag skulle också vilja säga några saker om Aftonbladet, som ni så fyndigt kallar ”Aftonblaskan”. Jag är som sagt inte anställd av denna tidning – men jag måste ändå säga att det är en lustig fiende ni har valt. I alla fall om vi enbart ska titta på deras spelbevakning. Sanningen är ju att Aftonbladet är den dagstidning i Sverige som tar spel på allra mest allvar – bara det att de ger spel betydligt mer utrymme än några pliktskyldiga nöjessidor i månaden är i alla fall något som jag är väldigt tacksam över. Något som gör samtalet om spel mer varierat. Ni verkar också tycka att det vi skriver är dåligt, men i så fall dömer ni ju i princip ut all svensk speljournalistik. Aftonbladet-skribenterna består ju uteslutande av människor som skriver/har skrivit i Level, Super Play, blogemup.se och så vidare. Blir våra texter automatiskt sämre bara för att det står ”aftonbladet.se” i adressfältet ovanför dem?

Nu till krönikan.

Om ni enbart läst rubriken ”Svåra spel är en sjukdom” så kan jag förstå er kritik. Svåra spel är inte en sjukdom, och ingenstans i krönikan hävdar jag att svåra spel är en sjukdom. Eftersom jag inte är anställd av Aftonbladet så sätter jag inte mina rubriker (eller mellanrubriker) själv, och i det här fallet är rubriksättaren fel ute. I tryck var rubriken en annan (Något i stil med ”Jag väljer easy”) och jag upptäckte inte att den hade bytts ut förrän i ett sent skede. Då verkade det som att debatten redan var över, och därför har jag inte brytt mig om att försöka få dem att ändra den.

Dessutom utgick jag från att folk faktiskt skulle läsa krönikan innan de började debattera den.

Det har ni inte gjort. Det kan ni inte ha gjort. Och om ni faktiskt har gjort det så kan det bara betyda att ni medvetet feltolkar den i syftet att få sätta iögonfallande rubriker, som: ”Johan Martinsson vill nu även förbjuda svåra spel (och oss)”. Detta är felaktig, sensationalistisk rubriksättning av minst lika låg kaliber som den ni kritiserar, och redan där är det svårt att ta er på allvar.

Om man faktiskt läser krönikan så borde två saker vara helt uppenbara: 1, jag pratar enbart om spel vars fokus ligger på att berätta en historia och 2, jag säger inte att svåra spel är en sjukdom, utan att spelmediets fäbless för strider och fiender och action är en (medfödd) sjukdom – en sjukdom som gör det betydligt svårare att berätta en historia med denna potentiellt fantastiska berättarform.

Läs krönikan igen! Titta på hur jag inleder den:

”Här har jag suttit och svurit åt ”Bioshock”, ”Mass effect”, ”Uncharted 2” och ”Deadly premonition”. Här har jag suttit och upplevt små glimtar av vad spel kan vara – små glimtar av varför ingen berättarform är lika spännande som den interaktiva – bara för att se dem drunkna i ett regn av kulor. ”

Krönikan handlar inte om Easy, utan om spelmakarnas uppenbara problem att berätta en historia - och hur detta uppenbarligen beror på att de tvunget ska slänga strid efter strid efter strid där inga strider borde finnas. Krönikan försöker ställa frågor – motarbetar inte det tomma, meningslösa stridandet de interaktiva historieberättarnas ambition att just berätta en historia? Finns det inte där bara för att det alltid har varit så? Finns det inte ofta där för att det är ett oerhört enkelt och inarbetat sätt att hålla spelarna sysselsatta?

Mitt förbudsivrande i texten är givetvis bara ett tankeexperiment – och jag kunde inte i min vildaste fantasi tro att någon skulle ta det jag säger bokstavligt. Tankeexperimentet går ut på att vi ska tänka oss vad som hade hänt om historieberättare som gör spel var begränsade till enbart fem strider. Vad hade de tvingats hitta på för att ersätta striden med? Finns det inte en möjlighet att detta hade blivit fantastiskt spännande spelmoment som fungerade bättre som narrativa element? Och de där fem striderna? Är det inte troligt att de skulle bli mer minnesvärda än hundratals slentrianstrider tillsammans?

Jag har, som sagt, spelat spel väldigt länge, och med tiden har jag insett två saker: att inget medium har så gränslös potential för historieberättande som det interaktiva (med tanke på det låter oss välja och så vidare) – och att denna potential just nu, som jag skrev i krönikan, drunknar i ett regn av kulor. Jag är så innerligt trött på att slåss när jag vet att spel skulle kunna låta mig uppleva. Jag är så innerligt trött på att behöva bli behandlad som någon som ska PRESTERA när allt jag vill är att KÄNNA.

Och det är därför krönikan också avhandlar Easy – att jag drivs mot detta halvhjärtade, stigmatiserade alternativ bara för att kunna minska tiden jag måste lägga på att strida (och därmed öka densiteten av det som jag faktiskt tycker är intressant och spännande och fantastiskt med spel).

Men ok, jag erkänner. Användandet av ordet ”Easy” var samtidigt en medveten provokation. Mest för att jag tycker att det är så fantastiskt underhållande och talande att man faktiskt kan provocera någon genom att säga att man gillar enkla spel.

Ni verkar ju på allvar försöka hävda att ni tillhör någon slags utsatt grupp här – de stackars hardcorespelarna som gillar svåra spel, blir retade av det stora stygga Aftonbladet – men modigt säger ifrån! Rebellerna!

Sanningen är faktiskt en annan. Sanningen är att hardcorespelerna är den absoluta maktfaktorn inom spelkulturens offentliga samtal. Hardcorespelarna skriver texterna, diskuterar på forumen och lämnar högljudd feedback till spelskaparna. Hardcorespelarna har tillsammans bestämt vad som är rätt och vad som är fel (att alla topp 100-listor över världens bästa spel är så parodiskt identiska med varandra är bara ett exempel på det). Hardcorespelarnas åsikt är lag.

Ni säger er tala för åsikten att ”alla ska få tycka olika om spel” – men tänk efter nu. Hur ofta läser ni hyllningar till väldigt svåra spel? Och hur ofta läser ni krönikor om att fokus på utmaningar är ett överskattat grepp som inte tar spelmediet någonstans? Vem är det som är åsiktsförtryckaren? Ni eller jag?

Jag är ledsen att behöva säga det, men jag misstänker faktiskt att det är det som får er att reagera så starkt – att någon har mage att ifrågasätta det ni har bestämt är SANNINGEN.

Ja, jag har hackat rätt mycket på hardcorespelandet i diverse texter, men det beror på att jag ser hardcorespelarna som en maktfaktor inom spelkulturen. En maktfaktor som dessutom, i min mening, har en hel del negativa effekter på vårt medium (vilket jag tror beror på att det är en mycket homogen grupp av unga, privilegierade män). Spelmediet formas av dessa människors preferenser – vilket leder till prestationskrävande spel med skev könsfördelning bland rollinnehavarna, där våld spelar en överdrivet stor roll. Detta leder automatiskt till att spelmediet stöter bort människor som inte underhålls lika mycket av detta, vilket I SIN TUR leder till ytterligare likriktning bland spelarna.

Detta är inte en bra sak.

Jag tycker att det behövs andra sorters spel och andra perspektiv i den offentliga speldebatten. Det är därför jag skriver som jag gör, och det är därför jag kommer att fortsätta skriva så, trots Bröderna Spels ilska.



Joakims respons:

Tjena Johan!

Tack för att du valt att ta dig tiden att ge respons på kritik utanför din hemma-arena.
Att du skulle bli uppmärksammad på tankegångsyttringarna som pågår här räknade jag med, att du däremot faktiskt skulle engagera dig i ett samtal som kan tänkas bli tidsödande kändes inte lika tänkbart. Att det tydligen dessutom är ett 9000-tecken långt inlägg skrivet under en s.k "rage-frenzy" enligt din twitter (http://twitter.com/#!/VMUGODZILLA), så ska du ha all heder för att du lyckas hålla hyfsad ton inlägget igenom.

Inledningsvis vill jag bara konstatera att du väljer att belysa aspekter av mina inlägg vars intentioner jag varit öppna med, vilket mer känns som tidsödande teknikaliteter för att skapa en massa av text för att underminera vår trovärdighet - vilket givetvis är en helt okej och nödvändig respons på våra "påhopp". Att jag har pysslat med uppförstoring av rubriker, likt det Aftonbladet gör, är något jag skriver rakt ut i mina inlägg. Våra formuleringars syfte har jag varit öppen med rakt igenom - en respons på en nivå som redan var satt. Jag valde således att kasta handsken hårt och brutalt för att tränga mig igenom den massröst som internet utgör och jag lyckades med mitt syfte - att nå fram och få respons. Vad du och din rubriksättare pysslar med har inte vi någonting att göra med. Så, välkommen till samtalet om dina krönikor. Som vi givetvis har läst. Att du missade en lite större debatt på Loading om just dessa var ju synd.

Det du väljer att göra är att ta en medvetet provokativ hållning gentemot två uppskattade faktorer inom spelvärlden. Den ena är svårighetsgrad, den andra är din attack på profithungriga indiespelsutvecklare som du jämnställer med Blizzard Activisions och dess företagstänk, samt den oberoende indiespelsscenens starka vurmande över nostalgidrypandes och dödligt svåra spel. Det är utgångspunkterna. Två saker med gemensamma beröringsgrunder.

Jag skulle vilja påstå att indiespelskulturen är en motreaktion på den etablerade spelutvecklingsindustrins något stela och konservativa syn på "vad som säljer". Super Meat Boy och floden av "suicide´em ups" är en reaktion på för lätt svårighetsgrad där grafik går före spelmekanik och genomtänkt bandesign. Att ett spel sedermera får en försäljningsmässigt stark framgång som därefter gör att utbudet av likartade kopior uppstår faller under ett välkänt begrepp kallad för "trend". En fullt naturlig utveckling av ett kapitalistiskt marknadssystem, men tydligen ändå något du väljer att öppet förakta trots den totala logik som ligger bakom trenden.

När jag läser dina ord är en av känslorna som övermannar mig den att du har ledsnat på ditt jobb. Att det är drygt att behöva spela igenom spel med monotont och poänglöst dödande är ingenting främmande för oss, men vi andra väljer att avstå från att spela spel med en spelmekanik och uppbyggnad vi stör oss på. Det är tydligen ingen valmöjlighet du har - men det är inte vårt fel att det inom ditt val av yrke ingår en hel drös med generiskt skit som måste utföras. Utan presterad text lyser inkomsterna med sin frånvaro. Att du då vid en av landets största megafoner helt plötsligt ger dig på oberoende spelutvecklare som i regel inte tjänar mer än några enstaka kronor på sina produkter är i mina ögon jävligt dåligt tänk.

Att du är öppen med att varit ute efter att provocera är bra, men att du sedan försöker påskriva oss upprörda känslor för att du sagt att du gillar "enkla spel" är däremot fullständigt felaktigt. Jag skiter i vad du gillar. Jag respekterar din rätt till din individuella åsikt, så jag förstår inte varför du väljer att insinuera om att vi försöker hindra dig - det är enbart du som använder dig av begrepp som "förbud" i det här samtalet. Det vi vänder oss emot är dina formuleringar, ditt tillvägagångssätt, och ditt val av plats.

Du belyser dina frågeställningar genom formuleringar som att det "tomma" och "meningslösa" stridandet utgör ett hinder för de interaktiva historieberättarnas ambition att berätta en historia. Vilket det givetvis gör om den största ambition med valt spel varit just att enbart leverera en interaktiv berättelse. Spel är, rent generellt, inte interaktiva berättelser. Spel är, rent generellt, en aktivt utövande sysselsättning med repetativa moment som grund. Att börja kasta skit på ett fenomen som utgör grunderna i givet valt spel är att fokusera på helt fel saker, eftersom syftet med produkten aldrig varit eller utgett sig för att vara något annat än just ett tv-spel. TV-spel är produkter och är som oftast ungefär exakt den skapelse spelutvecklarna strävat efter att förverkliga. Det blir ett, från ditt håll, ventilerande av frustationpå fel plats, i mitt tycke. Spel är spel, och är än så länge inte synonymt med interaktivt historieberättande. Du kastar väl inte skit på Nike för att företaget mest producerar kläder och skor, när du egentligen är ute efter matvaror? Vi snackar äpplen och päron här.

Därefter fortsätter du med ett "finns det inte där bara för att det alltid varit så?" och svaret är naturligtvis: ja, delvis är situationen som sådan. Spel är spel och är således uppbyggda som just spel och inte interaktiva filmer. Spelskaparnas syfte är oftast inte att skapa en interaktiv berättelse, så jag fattar inte alls var du uppbådar allt engagemang i från inför ett koncept du starkt ogillar, dvs hardcore gaming - och samtidigt felaktigt påstå att vi ser oss som någon utsatt "grupp av spelare som gillar svåra spel".

Vi försöker inte på något sätt ge sken av att vi tillhör någon slags utsatt grupp. Det är återigen att tillskriva oss rena felaktigheter för att du ska försöka få igenom din poäng. "Hardcorespelare som gillar svåra spel" må vara en definition som till hög grad stämmer, men jag försöker verkligen inte håva in några billiga underdogpoäng på det. Att hardcorespelarna är den starkaste maktfaktorn inom spelkulturens offentliga samtal är väl för samtliga tänkande individer ett fullständigt uppenbart påstående? Vem skulle annars skriva passionerat om spel om inte folk som brinner för just spel? Det är knappast som så att den del av mänskligheten som uppskattar Barbiedockor skulle göra det, på samma sätt som vi inte beblandar oss med deras hobby. Aktivt ointresse. Det är även en egenskap man kan tillskriva casualspelarna. Intresset för samtal finns inte, helt enkelt. Om intresset för samtal inte finns har man inga preferenser att gå efter, så du får gärna förklara för mig hur man formar ett spel efter människor som inte har några preferenser?

Du frågar hur ofta vi läser hyllningar till väldigt svåra spel och hur ofta vi läser krönikor som ser begreppet utmaning som ett överflödigt fenomen i tv-spel, och försöker samtidigt återigen insinuera om att vi försöker tysta dina åsikter. Att du ens skriver på det sättet när du på regelbunden basis publiceras hos landets största tidning är ju bara löjligt. Men, eftersom du ställer frågan är du antagligen ute efter ett svar - och svaret är givetvis att det övervägande lutar åt hyllningar åt det svåra hållet, mindre av krönikor om det motsatta. Det beror antagligen till största del på att spelarbasen uppskattar utmaningar. Du befinner
dig således i minoritet och har samtidigt förmånen att yttra ditt minoritetstänk från en av landets största megafoner - men försöker ändå samtidigt påstå att du inte har rätt att uttrycka dig eller att någon (vi) försöker begränsa din rätt? Det får ses som tämligen lågt då det inte är som att du har några problem att göra din röst hörd inför en publik på närmare 2,5 miljoner människor. Du är en del av samtalet och det är vi som inte är välkomna. Inte tvärtom som du av någon underlig anledning försöker få det till.

Du verkar försvåra din tillvaro mer än nödvändigt med fullständigt omotiverade och uppenbarligen paranoida tankegångar om vårat syfte. Återigen - det är du som talar om förbud, inte vi. Det är med ditt tänk och dina krönikor man skapar ett polariserat debattklimat. Att du även samtidigt väljer att blanda in den säkert tio år gamla genusdebatten är bara tröttsamt. Sex säljer. Sex kommer aldrig sluta sälja. Ingenting kan förändra den verkligheten (om vi nu inte ska börja snacka om förbud...). Att det tillverkas prestationskrävande spel med skev könsfördelning är för att det är vad marknaden efterfrågar. Att det enligt dig, i din förvirrade retorik, är något negativt som leder till ytterligare likriktning kan jag verkligen inte hålla med om, då du samtidigt väljer att uttrycka dig negativt om den etablerade spelscenens motpol - dvs indiespelsutvecklarna. Du ogillar i princip båda "sidorna" inom spelutvecklingen. Det ena är ute efter total profit och levererar produkter med förväntan om att maximera inkomster - således skapar man spel som har en marknad. Vilket företag skulle plöja ner stora summor kapital i något man vet inte hyser någon större efterfrågan?Den andra sidan är ute efter uppmärksamhet och även pengar för att kunna finansiera sina spel. Här är strävan efter framgång total - ett framgångsrecept kan leda till ett otal framtida inkarnationer, må det vara på det berättande hållet eller det prestationskrävande.

Låt tiden ha sin gång. Ditt drömmedium i form av totala interaktiva berättelser lär vara en realitet inom vår livstid. Att man inte delar din dröm är ingenting man som spelälskare ska behöva få upptryckt i ansiktet då ditt tänk i mina ögon skapar större likriktning än vad storföretagens vinstmaximeringsstrategi utgör.

Jag fick via vårt tillhåll på Facebook ett tips om en krönika skriven av vår favoritspelsredaktion i det här landet. Jag talar naturligtvis om Aftonbladet Spela och deras allmänna förakt för deras läsare. Så länge var den redaktionen onämnd.

Vem och vad handlar det om, och vadå förakt? Förklara!


I en krönika signerad Alfred Holmgren med titeln "Därför spelar jag inte Battlefield" förklarar spelskribenten varför han inte tänker spela Battlefield 3. Anledningen är simpel, men begravd i en massa av skyddande ord och formuleringar. Det handlar om spelets grafiska realism och hur Alfred inte tycker att krig är coolt samt att Försvarsmakten ser verklighetstrogna FPS som ett rekryteringsverktyg. Fenomen Alfred tydligen vänder sig emot. Sina åsikter om Battlefield 3 har han grundat redan på det första gameplayklippet vilket han enligt egen utsago tyckte var obehagligt närgånget. För realistiskt.

Att döda fantasifiender med fantasivapen i fantasivärldar är i Alfreds värld helt okej. Att att skjuta på fantasifiender med verklig förlaga, med fantasivapen med verklig förlaga, i en fantasivärld baserad på den verkliga världen - det är däremot för mycket för Alfred. I allafall när det handlar om FPS. Är det ett spel som utspelar sig i en verklighetsbaserad stad, med verklighetsbaserade måltavlor, men där man är gangster i stället för soldat är det också tydligen helt okej med realistiska våldsspel.

Vad vi har här är alltså ett scenario där skribenten ställer fiction mot fiction och menar på att det ena är moraliskt försvarbart medans det andra är moraliskt felaktigt och det helt baserat på sina egna övertygelser. I Alfreds värld är moderna FPS tydligen uteslutande krigsglorifieringar och bör av den anledningen inte spelas. Hela poängen med krönikan är egentligen att skuldbelägga dig som uppskattar den typen av spel. Att få dig att tänka om, att få dig att avstå - för det är fel av spelutvecklarna att kassera in storkovan på spel som baserar sig på verkliga konflikter.

Det är vad man kan kalla för "politiskt korrekt" tänk, utförd av en skribent för Sveriges mest oseriösa nyhetspublikation vars enda syfte är profitmaximering där alla medel är tillåtna. Förmågan att se utanför den egna bubbla deras redaktion och arbetsgivare utgör är obefintlig. Aftonbladet Spela handlar i mångt och mycket om att komma på en "kreativ infallsvinkel" för att väcka uppmärksamhet som i sin tur renderar sidvisningar och ökar på företagets annonsintäkter. Det är vad deras jobb är, och den här krönikan är ett resultat av detta - strävan efter profit. Att hyckla är som bekant norm hos Aftonblaskan och deras spelredaktion är inte sämre än resten av tidningen, vilket deras krönikor utgör ett återkommande bevis på. Allmänt kassa provokationer baserade på samtal som pågår och har pågått i evigheter på det engelskspråkiga Internet.

Egentligen är hela debatten gammal som gatan och går under benämningen "videovåld". Men, Alfred tror säkert han kommer med fräscha infallsvinklar i sina försök att efterlikna någon galen gammal tant på den kristet konservativa högersidan av USA:s politiska spektrum. Till det kan jag bara gratulera Alfred, ty han har lyckats väl. Denna pseudodebatt har än så länge renderat i över 200 kommentarer på deras skitsida. Majoriteten är negativa, men det gör inget - Alfred har ju väckt debatt!

I deras värld.

I vår värld ser vi bara en kass och inkonsekvent provokatör som har svårt för att skilja mellan spel och verklighet, som dessutom mer än gärna delar med sin av sina egna tillkortakommanden. Aftonbladet Spela pissar på sina läsare och kommer inte att sluta med det. Blir du upprörd - då har AB Spela vunnit: spelredaktionen vars enda syfte verkar vara att agera som fascistiska smak- och åsiktspoliser - och det med tv-spel som kulturell plattform.

Tragiskt.

För snart exakt tre dygn sedan, vilket motsvarar 22 inlägg sedan på den här bloggen, länkade jag till en video där en driftig individ lagt på "moderna" ljudeffekter på Super Mario Bros. till NES. Det var en hemsk syn att beskåda. Här har vi ytterligare en sådan video:

En Machinima-kontributör har satt ihop en 25-minuter lång dokumentär om Id Software, företaget bakom bland annat Wolfenstein 3D, Doom och Quake. Är du ute efter lite spelhistoria så här på söndagsmorgonen är den helt klart sevärd.


Id Software Part 1: Scrolling Around

 

Id Software Part 2: The Third Dimension

 

Via: Ve3d

 

/J

 

Luke Schneider är den talangfulle mannen bakom radiangames-spelen. Han har fram tills nyligen koncentrerat sig på frekventa releaser till Xbox Live Indie Games och har hela sju releaser på sitt samvete. Luke står ensam för hela utvecklingen, dvs allt från musik till grafik.

 

radiangames Inferno är hans tredje release och spelet släpptes 1 september 2010. Likt hans andra spel är Inferno en twin-stick shooter med mycket behaglig grafik. Den estetiska presentationen är väl genomförd då grafik och musik i symbios ger en clean och fräsch spelupplevelse.

 

Du styr något slags skepp på en av spelets 30 tillgängliga banor, och om det är så att du är en social varelse med verklighetsbaserade bekantskaper kan du låta upp till tre vänner vara med i pewpew:andet och labyrintutforskandet. Varje bana innehåller fiender som till stor del består av bubbelliknande kreatur som du måste kötta sönder med dina laservapen i jakt på nycklar som öppnar upp slutna områden som leder till banans utgång. Det finns s.k "droids" att samla på sig som cirkulerar runt ditt skepp och agerar extra eldkraft. Utspritt över nivåerna finns det guld att samla på sig som man sedan kan använda för att uppgradera sitt skepp med mer hälsa, starkare skott, självsökande missiler, utökad träffyta med mera.

Det är uppgraderingar som behövs, för ju längre in i spelet du kommer desto större och mer varierade blir horderna av fiender. Du blir stundtals utsatt för överdrivna mängder av inkommande fientlig eld, och för att inte bli helst mos har ditt skepp även en inbyggd sköld som du aktiverar med hjälp av RT-knappen. Skölden ger spelet ett taktiskt djup som gör att man gärna ger sig på lite väl våghalsiga manövrar för att imponera på sin eventuella medspelare.

Medspelare vill man gärna ha. Jag plöjde igenom en stor del av banorna på egen hand och har därefter fått lite assistans från min sambo. Spelupplevelsen gick från ett "jaha, det här är väl okej..." till ett "jag ska fan inte dö först!" och blev genast mycket roligare.

radiangames Inferno är väl värt den ynka dollar (80 microsoft points) utvecklaren begär för sin kreation. Har du tillgång till en vän är det här en kompetent spelupplevelse som håller i drygt två timmar, och spelet är överlag mer glädjeframkallande än vad Fluid är.

 

 

 

Lagg i spel är bland det värsta som finns. Alla som spelat online har nog råkat ut för det någon gång. Det kan gör en duktig spelare till en nybörjare för att det är lagg i spelet. Lagg är döden för oss som spelar online. Nu har Guy Collins slängt upp en video på youtube om det här problemet.

 

Heroes vs. Villains är ett gratisalbum släppt tack vare ett samarbete mellan legendariska Overclocked ReMix och Bad Dudes. Det handlar om remixar på hjältemusik av OcRemix-gänget och ondingarnas ledmotiv tar Bad Dudes hand om. Musik från bland annat Metroid, Monkey Island, Streets of Rage, God of War och så vidare förekommer. Vissa låtar är mer omedelbara än andra, men gratis är alltid trevligt!

 

Du hittar hela skivan som torrent här

 

 

/Joakim

 

Det blir en tuff höst i år med många releaser som man vill spela. Och nu skall dessutom detta spel komma. Man kommer bli en riktig fattiglapp under denna höst. Måste in till chefen och tigga höjd lön så jag får råd med allt under detta år. Spelet kommer fredagen den 21 oktober.

Spent lanserades förra månaden av Urban Ministries of Durham. Spelet försöker ge en inblick och förklaring till hur en fattig mans ekonomi ser ut och är inte vad man skulle kunna kalla för det muntraste spelet. Spelet börjar med att du är arbetslös, hemlös och är tvingad till att noga överväga vart dina surt förvärvade pengar ska gå under loppet av en spelmånad från ditt nyligen införskaffade skitjobb. Du har bara $1,000 kvar på ditt bankkonto och hela tiden ploppar det upp nya utgifter i form av  försäkringskostnader, bensinpriser som stiger, tandläkarkostnader, märkeskläder till grabben för att han inte ska bli mobbad av sina klasskamrater och så vidare.

Intiativ som försöker agera ögonöppnare likt detta måste uppmuntras och stöjdas.

 

En spelbar födelsedagstårta! Win!

 

 

Spelnyhetsträsksummering, återigen...

Lets a go!

The Legend of Zelda: Ocarina of Time 3D till Nintendo 3DS kommer att innehålla spelläget Master Quest, vilket rent konkret innebär bland annat svårare pussel och fiender. Saints Row 3: The Third har multiformatsrelease i slutet av året. Tomb Raider blir återigen film - planerad release 2013. Även Resident Evil får en ny filmvariant. Det ska komma i september 2012. Inte nog med det, även Doom verkar vara på väg att bli spelfilm. Själv hatar jag alla spelfilmer, någonsin. Deus Ex: Human Revolution hade planerad release i vår, men vi har nu fått veta av Eidos att spelet släpps i augusti. Angry Birds kommer till Facebook. Pokemon Black and White har under första dygnet på marknaden sålts i en miljon exemplar.

Persona 3 Portable till PSP får en fet samlarutgåva innehållandes en 48-sidors artbook, sex samlarkort, snyggare box och en plansch. Singelkampanjen i Homefront ska tydligen bara vara fem timmar lång.

Nintendo har förklarat nuvarande speltorka till Nintendo Wii med att Nintendo för tillfället lagt extra mycket fokus på 3DS, men att Wii i framtiden kommer att stå starkt.

Vi har fått veta att spelarägda hus i World of Warcraft varit på planeringsstadiet redan innan spelets release, och därefter varit uppe på tapeten inför kommande expansioner. Men, nu har Blizzard i en intervju med Eurogamer informerat oss om att det är en funktion som antagligen aldrig kommer att implenteras. Blizzards nya MMO med titeln Titan ska tydligen redan vara spelbart, enligt den här intervjun. I intervjun får vi även veta att Word of Warcraft har många år kvar på tronen som världens största MMO.

Rykten kring Grand Theft Auto V har börjat cirkulera bland spelmedia efter att utvecklaren Take Two har registrerar internetdomäner som känns typiska för spelserien. Enligt ryktena ska spelet antagligen utspela sig i Hollywood. Att spelet är under produktion bör i allafall inte förvåna någon. VD:n för Take Two har även uttalat sig om att "bra" är det nya "dåliga" och att starka recensioner är nyckeln till framgång och att företaget av just den anledningen väljer att lägga ner längre tid på sina spelserier än vad andra spelutvecklare gör - för att försäkra oss om bästa möjliga spelupplevelse.

Take Two har dessutom redovisat försäljningssiffror för deras spelserier. Grand Theft Auto-serien hamnar på 100 miljoner sålda exemplar och då står Grand Theft Auto IV för 20 miljoner exemplar. Civilization ligger tydligen på 10 miljoner exemplar.

EA har gått ut med att 40% av deras försäljning sker via digital distribution. Den fysiska spelutgåvans ändå börjar tydligen närma sig.

Microsoft har tydligen börjat anställa utvecklare för nästa generations Xbox. Från företaget har vi även fått veta att Kinect har sålt i tio miljoner exemplar vilket gör den till det bäst säljande elektroniktillbehöret någonsin. Slår man ut försäljningen över tillbehörets första sextio dagar på marknaden sålde man 133,333 exemplar, varje dag.

Sony och LG ligger i storfejd med varandra och LG har bland annat fått rätt av en domstol att beslagta Playstation 3-konsoler på grund av patetintrång. Under dagarna ska 300-tusen konsoler konfiskerats men det tog dock inte lång tid innan rätten återigen landade på Sonys sida - så nu måste LG både återbörda konsolerna och för var dag som går utan att de lyckas med detta så får företaget snällt böta 200-tusen euro, varje dag. Själv finner jag debaclet något ointressant - två stora elektronikföretag som tjafsar med varandra är inget nytt. Så går det när man har pissiga patentlagar.

En systemuppdatering till Playstation 3 har nyligen släppts. Det är version 3.60 och det nya är att Playstation Plus-medlemmar får möjlighet att förvara sina sparfiler i det ökända "molnet". Utrymmet per användare består av 150mb.

Nåt sånt....

Så är det! Här har vi en låt från den något psykotiska filmen Requiem for a Dream. En film vi håller högt på den här bloggen, då Darren Aranofsky väl lyckas förmedla en mörk och ångestladdad skitig känsla filmen igen. Här har vi en tok som med hjälp av Minecraft har valt att spela en låt ur filmens fantastiska soundtrack av Clint Mansell.

 

Avhuggna armar och knark!

 

"This trailer contains scenes of an adult nature"

 

 

Samaritan: Unreal 3 Engine Official Demo är Epics försök till att, under GDC, visa hur realistisk grafiken kommer att vara under nästa generations gaming. Allting i videoklippet ska vara realtidsrenderat av en dator.

 

Den grafiska realismen väcker tydligen anstöt hos en del tv-spelande individer. Frågeställningar om den moraliska aspekten av spelandet har nyligen på svensk mark uppstått. Jag trodde vi var förskonade från den infallsvinkeln, men tydligen apar Sverige efter en del andra länder i frågan om val av debattämne i ankdammen. Jag hade tänkt ge mig syn på saker och ting framöver.

 

/Joakim

 

Tack till Wedde för tipset

 

 

Om man tar och blandar film från Japan, Street Fighter-matcher och en "geek" i träningsoverall som bär runt på en arkadsticka  och dessutom adderar en dos med "Eye of the Tiger" så har man ytterligare en kärleksförklaring till ett fenom. Jag har själv inte besökt det för gamern förlovade hemlandet, men det står på min attgöralista. Videon ovan gör mig bara mer sugen.

 

/Joakim

 

Via: Kotaku

Sega Mega Drive, eller för amerikanen Sega Genesis, är ett format som än så länge inte är särdeles utforskat i Spelmusik för hjältar. Några låtar återfinns, men än så länge på tok för lite nu när vi börjar närma oss 100 tipsade spelmusikslåtar. Det måste ju givetvis ändras på.


Nu är det ninja-fight!

Streets of Rage 3 - Shinobi Reverse

 

Inte ninja-fight!

Chuck Rock - Title Theme

 

 

Grovigt jäs:

 

Thunder Force III - Stage 1: Hydra

 

Grym pewpew-musik:

 

Thunder Force III - Stage 5: Ellis

 

 

Mer pewpew:

 

I radiangames Fluid styr du någon slags svart klump till fiskliknande varelse med vänster styrspak och ditt mål är att samla alla lysande orber (orbs) inom snabbast möjligast tid. Vibbar av ett tidigt arkadspel vid namn "Pac-Man" hägrar i bakgrunden. Men, det slutar inte där. Mycket av twisten i spelet är att varje "uppäten" orb förvandlar sig till en röd smegmaklump som sakta börjar följa efter din fiskliknande varelse.

En smegmaklump med stalker-tendenser är inget som direkt skapar någon dödsångest, men det är inte ovanligt att det finns närmare 300 orber att samla på sig, vilket alltså leder till massjakt bestående av en stor mängd röda fulingar. För att klara av denna anstormning har du power-ups som hjälper dig på traven i form av powerpills som gör din varelse större och långsammare - men samtidigt immun mot din omgivning. Det finns även virvlar (vortex) som vid aktivering drar till sig alla röda fulingar i dess närhet. Teleports och fartränder finns även att tillgå under dina försök att fly från röd-döden.

Fluid består av totalt 30 banor vilket inledningsvis uppfattas som lite snålt då man utan större problem mer eller mindre glider igenom 2/3 av det samlade antalet. Men, svårighetsgraden och känslan för taktik höjs väl därefter. Men att närma sig Fluid med tillvägagångssättet att bara ta sig igenom nivåerna är fel. Här handlar det mycket om att försöka ta den bästa tiden på varje bana - vilket kräver observationsförmåga och taktiskt planering.

Skulle det falla sig som så att du har problem att ta dig vidare från en bana så ger spelet dig fem försök innan du får möjligheten att hoppa över den och fortsätta på nästa bana. Personligen finner jag det mer som en förolämpning än en hjälpande hand. Jag har väl köpt spelet för att klara av det, på egen hand, fullt ut?

Fluid är tämligen minimalistiskt och spelets grafik är ren och fin och musiken gör sitt jobb. Mot slutnivåerna handlar det mer om trial-and-error än någonting annat - men spelet upplevs aldrig som direkt orättvist, om än vid sina tillfällen smått frustrerande. Spelet är måhända inte lika omedelbart tillfredställande som av undertecknad nyligen nämnda Score Rush - och har inte heller samma hållbarhet.

Men, för en ynka dollar kan man inte ställa för höga krav. Fluid är kompetent och väl värt den ynka summa utvecklaren begär.

Kompetent spel för 1 dollar

 

/Joakim

 

Vi får vara tacksamma för att åttiotalet var så efterblivet som det var....

En ny trailer för spelet LA Noir har släppts och för mig är det första trailer som gör att spelet känns lite mer intressant. I övrigt så är spelet bara upp hypat.

 

 

/Emil

Här går man och ser fram emot saker, och får helt plötsligt en käftsmäll genom att se att Torchlight varken innehåller co-op singelplayer eller multiplayer. Lite oinsatt av mig, måhända - men jag tog det för givet. Jävla skitindustri.

Här har vi en "parodi" på Tupacs Hit Em UP av LeftHandMonkey. Det här är alltså en DAN-rap av ett par glada Street Fighter-entusiaster. Den scenen flödar över med sköna glidare, och här ytterligare en fet kärleksförklaring till ett tv-spel, och det av den enkla anledningen att SF är mental stimulans på hög nivå.

DAN em UP! Dedicated to Rage Quitters and Lag Switchers:

 

Ovanstående är en multiplayer-trailer till Ataris kommande nedladdningsbara Ghostbuster-spel. Wanoko står som utvecklare och spelet går givetvis att spela upp till fyra personer i co-op.

 

 

Fick ett tips från en vän om att Contra hade varit med i Robot Chicken...

Där är den där koden igen...

Fallen Frontier är ett nedladdningsbart spel under utveckling av Moonshot Games. Studion består av bland annat Michel Bastien, Damian Isla och Rob Stokes, samtliga har tidigare varit med och arbetat hos Bungie med utvecklingen av Halo.

Spelet är ett sidoscrollande actionspel.

"Using Sanwa-powered Midifights and d a Mad Catz TE stick, artist Immuzikation did a mix of the Street Fighter 2 character select theme" - Eventhubs

 

Nu kanske det här inte är så överdrivet imponerande rent tekniskt, men det är ett kreativt sätt att använda sig av delar till en arkadsticka och själva mixen är rätt bra. :)

 

/Joakim

Wendy's är en amerikansk hamburgerkedja. En dräpare av amerikansk folkhälsa, med andra ord - har nyligen ingått ett samarbete med Namco Bandai för att sprida evangeliet av Pac-Man till en ny generation av konsumenter.

Locamolito, mannen bakom gratis-SHMUP:en Hydorah, har nyligen visat omvärlden gameplay från sitt nästkommande spel, Viriax. Storyn faller sig som så att ett virus håller på att ha ihjäl hela den globala populationen av människor, och att konventionell läkemedelsvård inte har någon effekt. Du är alltså viruset.

Locamolito förklarar:

"Reach the organ core to infect it, but watch your energy level: each time you move up or attack you will loose part of your energy, as also you will loose a bunch of energy if you get hit by an enemy cell. Collect red globules to keep your energy full and think when it's a good moment to stop and make some points."

 

Via: GameSetWatch

Spelbröderna Recenserar: 3 on 3 NHL Arcade

Xbox Live Arcade, Playstation Network

 

 

Betyg:

Singelplayer - 2/10

 

Multiplayer - 7/10

 

 

/Joakim

 

PS:

Vi finns nu även på Facebook - så, gillar du oss? Gilla oss!

Vi har dessutom dragit igång ett twitterkonto för framtida världsherravälde

Om man tittar på exklusiva titlar denna månad så har PS3 en stark lineup. Men alla deras spel står ändå inte riktigt i rampljuset. För det mest intressant denna månad är ju releasen av Nintendos 3DS. Synd bara på priset och den i övrigt halvtaskiga konsolen. Blir att jaga ifatt en för att testa spelen som släpps nu i början och vänta på den slimmade varianten med bättre batteritid innan man hostar upp med sina slantar.

Då tar vi oss återigen en djupdykning ner i det träsk som spelnyheterna utgör. Även om jag följer nyhetsflödet på daglig basis och i princip skulle kunna förmedla samtliga skräpnyheter som matas upp med en sådan glödande intensitet av spelvärlden - men nej, det hade varit att förorena den här bloggen. Summeringar är således fina grejer.

Lets a go!


Panasonic har lagt ner utvecklingen av sin bärbara konsol Jungle. Mortal Kombat har blivit förbjudet i Australien. Gears of War 3 har release den 20 september. En mexikansk politiker vill förbjuda kommande Call of Juarez: The Cartel för att det utöver dåligt inflytande på den mexikanska ungdomen. Populära serien The Walking Dead blir tv-spel. Sony har börjat banna pirater från PSN.

Det episka rymd-MMO:t Eve Online går från enbart rymd till att avatarer implenterats och nu kommer även ens fartyg att få en kaptenshytt, enligt utvecklarna.

Danger Close arbetar för närvarande på ett nytt spel i Medal of Honor-serien, enligt ett blogginlägg.

Activision har informerat oss om att Black Ops är det bäst säljande PS3-spelet någonsin och slår alltså Gran Turismo 5 som sålt strax över 6 miljoner exemplar.

Mortal Kombat-demot blir tillgängligt för Playstation Plus-medlemmar den 8:e mars. Den femtonde samma månad får resten av PSN tillgång till demot och Xbox-ägarna får vänta till ett "senare skede" för att få testa på spelet.

Bungies nästa spel blir ett MMO enligt programmeraren David Aldridge.

Telltale Games som under den senaste tiden fokuserat på att väcka gamla varumärken till liv har gått ut med att Kings Quest, med originalrelease redan 1984, kommer att få en episodbaserad omstart. Sam & Max, Monkey Island, Jurassic Park, Back to the Future och nu Sierras gamla Kings Quest. Spännande marknadsstrategi.

Two Worlds III har fått bekräftad release till 2012. Risen 2: Dark Water har utannonserats, och vi har även under veckornas lopp fått veta att spelet även får release till Playstation 3. Ett nytt Command & Conquer är under utveckling till PC. Windowsversionen av Fable III har releasedatum 19:e maj, om någon nu är intresserad - Emil gjorde en videorecension av spelet och gav det 4/10 i betyg. Gears of War 3-betan drar igång i mitten av april. Final Fantasy IV: The Complete Collection till PSP har fått releasedatum: 22 april. The Legend of Zelda: Ocarina of Time 3D till Nintendo 3DS har release någon gång under juni månad. En uppföljare till Borderlands har även utannonserats

PC-spelandet ökar tydligen över hela världen. PC Gaming Alliance har gått ut med siffror om att ökningen sedan 2009 är hela 20% och att den globala pc-marknaden omsatte strax över 100 miljarder svenska kronor under 2010. Piratkopieringen tar allså INTE död på PC-spelsmarknaden. Detta faktum är även något svenska Dice-chefen Karl Magnus Troedsson även konstaterar i en intervju med Shacknews: "PC-spelandets död är bullshit!" konstaterar han.

Det superpopulära svenskutvecklade indiespelet Minecraft har utannonserats till iOS, och kommer även i framtiden att få en release till Android. Spelet är fortfarande i betastadie men har ändå lyckats sälja i imponerande 1,3 miljoner exemplar. Grattis Notch! :) Spelet lär även i en framtida uppdatering få Achievements. Minecraft har dessutom fått två tunga priser på Independent Games Festival - vi snackar Seumas McNally Grand Prize och det av spelarna framröstade "Audience Award". Notch har dessutom utannonserat ett nytt spel som går under namnet Scrolls - ett samlarkortspel med multiplayerfokus.

Super Meat Boy har fått två gratisuppdateringar till Xbox 360-versionen. Ena består av 20 remixade banor från originalreleasen med högre svårighetsgrad, och det andra paketet är utvecklat av en vanlig spelare. Ladda hem, för bövelen! Kring Super Meat Boy har vi även definitivt fått beskedet att Wiiware-releasen uteblir, men att Team Meat lagt händerna på ett utvecklingskit till Nintendo 3DS som tänker utnyttjas. Ett bärbart Super Meat Boy? Win!

Test Drive Unlimited 2 har översvämmats av buggar. Utvecklaren Eden Studios har med av den anledningen gått ut med att kommande DLC:n som skulle kostat pengar i stället blir gratis. Som plåster på såren. Gratis är bra, men DLC:n borde varit fri redan i inledningsskedet som fanservice.

Screen Gems, företaget bakom bland annat Resident Evil-filmerna, har köpt rättigheterna till en filmatisering av Devil May Cry. Själv hatar jag alla spelfilmer. Någonsin.

Dark Souls kommer att bli 1,5 gånger större än Demon Souls, enligt regissören Hidetaki Miyazaki. Spelet kommer även ha större fokus på utforskande.

Gearbox har via sin hemsida låtit meddela att samtliga personer som varit involverade i utvecklingen av Duke Nukem Forever under spelets fjorton år långa utvecklingstid kommer att få vara med i spelets eftertexter. Vi lär alltså få sitta i ett halvår och glo på främlingars namn när spelet väl är avklarat.

Kaz Hirai, chef för Sony Computer Entertainment, har låtit meddela att Sony än så länge inte har börjat utvecklingen av Playstation 4, och understryker företagets tioåriga livscykelsplan för Playstation 3, har man kunnat läsa hos Kotaku

Jonathan Blow, skaparen av Braid, har i en intervju med PC Gamer uttalat sig om att sociala spel är onda som enbart existerar för att göra ditt liv sämre. Intervjun i sin helhet hittar ni här.

I en intervju med ScrawlFX har vi fått läsa en, för Sony, varumärkesansvarigs syn på det här med exklusiva speltitlar. Han menar på att det suger, då det begränsar hans PR-arbetes genomslagskraft.

Legendaren John Romero, mest känd för spel som Doom, Wolfenstein 3D och Quake har i en intervju med Venturebeat informerat omvärlden om att han i framtiden skiter i hardcore-spelarna och lägger allt sitt fokus på spel till Facebook.

Att i MMO:n gå över från månadsavgift till free-to-play (med mikrotransaktioner i stället) är tydligen en bra idé, kan man läsa hos FZ.se. Bland annat Champions Online omnämns som ett exempel. Spelet har tydligen ökat med 1000-procent vad gäller "det totala antalet användare, inloggade spelare och intäkter".

Avslutningsvis vill jag bjuda er på den här intervjun av Pixologic med en Killzone 3-utvecklare.

Score Rush är ett shmup som styrs med de analoga spakarna, med upp till fyra spelare lokal co-op. Xona Games står som utvecklare och spelet släpptes på Xbox Live Indie Games den 9:e december 2010. Spel inom den här genren är i regel vad man kan klassificera som arketyper. Genren i sig är redan fulländad och konventionerna väletablerade. Det enda som återstår är att skapa ett coolt spel av den redan lagda grunden.

Det är något Xona Games har lyckats mycket väl med. Det är hastighet med flyt i 60 fps med tilltalande ögongodis. Det är skarpt, det är lent och mekaniken är millimeterprecis. Är man ovan vid shmups kan det inledningsvis vara svårt att placera sig och förutspå det regn av fientliga kulor man konstant utsätts för. Hemligheten här är i mångt och mycket att man helt enkelt slutar titta på vad som pågår och således enbart beskådar den öppna ytan och mer undermedvetet bearbetar kulornas rörelser mot ditt fartyg. Det behövs, för det är färger och explosioner överallt, i ett försök att visuellt överbalasta dig.

Det här spelet är som alla shmups en utmaning. Det jävlas konstant med dig. Men, dör du, har du bara dig själv att skylla. Du är för dålig, helt enkelt. Här krävs det skill för att ta sig framåt, men det är ingen nödvändighet för att avnjuta kickarna strategisk planering i symbios med reaktionsförmåga leder till när du hamnar i halvt zen-tillstånd och glider igenom det anstormande kulhelvetet.

För mig är det genuin spelglädje. Leendet som manifesteras på mina läppar får uppfattningen om omvärlden att färgas med solens strålande jubelglans.

Score Rush kan man testa innan man beslutar sig för ett köp. Det gäller förövrigt samtliga spel på Xbox Live Indie Games. Följ min uppmaning. Ladda hem Score Rush. Testa. Vill du spela vidare när trialen är slut så kostar det dig ynka 1 dollar. Det är inte ens sju svenska riksdaler. Det kan man knappt köpa en coca-cola för. Ett bra spel för mindre än sju kronor. Det finns inget att fundera över när det gäller Score Rush.

Att ge sitt stöd till bra spel från oberoende utvecklare är bra karma. Jag lovar.

Flerspelarläget gör dessutom att du kan avnjuta det här tillsammans med en vän eller tre. I co-op så delar man däremot på både liv och bomber, så ett tips är att spela med någon som är hyfsat jämnbördig. Jag spelade en del med kvinnan min, och det var givetvis underhållande - men helt plötsligt märkte jag att jag, utan att dö, inte hade några liv. Därefter noterade jag att någon smällt av alla bomber.

Rundan efter spelade jag ensam.

En sån där trailer

 

Musiken i klippet är förövrigt inte in-game musiken.

 

1 dollar! KÖP!

/Joakim

 

 

Betyg 6 av 10

 

/Emil

Nu har blogg.se tydligen valt att placera en ful jävla reklamrad i nedankanten av bloggarna. Jag förutsätter att det här bara är temporärt, men likväl, nu skiter vi i det här helt enkelt.

FRAMTIDEN:

1. Flytta från den här kloaken, antagligen temporärt via wordpress innan vi placerar den på egen plats. Om någon av er nu använder er av adressen spelbroderna.blogg.se för att ta er hit, uppmärksamma att vi har både spelbröderna.se och spelbroderna.se registrerade. Använd er av den här informationen, för snart drar vi.
2. ???
3. Global Domination

Så... direkt jag spelat lite mer Score Rush så blir det dags att leta upp något tema att sno och sen flytta över the blog of fury.

Något onödigt, men likväl imponerande

 

Via Kotaku

 

Från GDC11. Kvalitén är inte direkt top notch.

Den artonde installationen av Spelmusik för hjältar är en kort inblick i en spelserie av awsmness. F-Zero, som förövrigt firade 20-år förra året, lyckades leverera ägmusik och fet racing redan från dag ett, och det blev inte sämre med tiden. Idag ser jag F-Zero GX till Gamecube som förra generationens bästa arkadracer. Ett djävulskt svårt spel, men samtidigt ett minne som får mig att skänka livet en tacksam känsla. Genuin spelglädje.

F-Zero X: Expansion Kit släpptes till Nintendo 64DD. Musiken är således att klassificera som något obskyr. Men äg. Rakt igenom. Drömmar om ett framtida F-Zero till stationär konsol med 3D-funktion har nu officiellt uppstått hos undertecknad.


Det där med att fånga en känsla:

F-Zero X: EXpansion Kit - Rollercoaster

 

Smeker vidare:

Det är sant. En expansion till Magicka har nyligen utannonserats av Arrowhead Studios. Setting? Vietnam. Period? KRIG!

The Escapist har uppmärksammat en mod till Half Life 2 som lär spä på amerikanska politikers avsky gentemot fenomenet spel. School Shooter: North American Tour 2012 är namnet på modden och den baserar sig logiskt nog på s.k skolskjutningar - ett vanligt förekommande fenomen i USA och nu även Finland. Det här är effektsökeri i sin sannaste form, och det kommer även framtida politikers reaktioner på den här modden vara. Let the drama begin, liksom.

I oktober förra året utannonserade Panasonic ett nytt försök att ge sig in i konsolkriget med en ny bärbar konsol med fokus på onlinespelande. Deras senaste satsning inom branschen var med 3D0 redan 1993. Jungle var namnet och satsningen seriös. Men, Panasonic har tydligen lagt om sin marknadsstrategi och har således valt att lägga ned utvecklingen av Jungle.

Antagligen ett smart val med tanke på marknadsläget i och med smartphones, 3DS och PSP2.

Gamelofts Dungeon Hunter: Alliance kommer till Playstation Network i april. Spelet är en diabloklon till iOS och Android, och kommer i PSN-versionen ha uppdaterad grafik och trespelarläge, samt även ha stöd för PlayStation Move.  Dungeon Hunter: Alliance är tydligen ett uppskattat spel om man läser runt lite. Jag har själv inte spelat spelet, men lär dra hem det inom kort för att testa.

 

/Joakim

Via: Kotaku

"So, you're in advertising, yes?"

"Yea"

SMACK!

 

/Joakim

 

SFweekly