Oskar spelar Dwarf Fortress: Adventure Mode!

Det här är Oskar. Han är en spelbroder till en av Spelbröderna. Inte biologiskt, bara i hjärtat. Oskar spelar obskyra spel och vill gärna dela med sig av sin kunskap och sina insikter i ASCII-världen... / Joakim


Dags att spela Dwarf Fortress: Adventure Mode!

Adventure Mode är ett av tre spellägen som finns för tillfället, de andra två är Fortress Mode där du bygger en dvärgfästning, och Legends som är en sorts historiebok som täcker mer eller mindre allt som skett i din värld.

Adventure Mode är ganska snarlikt andra roguelikes som Adom eller Nethack i sättet hur man navigerar, men i övrigt finns det inte många likheter. Till exempel är stridsystemet extremt underhållande. Istället för "You hit the kobold, the kobold is slain" så får du fint beskrivet för dig precis hur din krigshammare träffar kobolden i huvudet vilket får hans käkben att tryckas upp i hans hjärna och slita den itu. Och det är inte heller "The kobold is slain" fast med fler, slumpmässiga ord utan varje varelse har en anatomi som går att manipulera med diverse föremål. Jag gillar trubbiga föremål.

Din äventyrare kan få en skada i benet som sliter av hans nerver och gör han att han aldrig kan använda benet ordentligt igen, utan måste stödja sig med en krycka resten av hans digitala liv. Här slutar många spela, men det är det här som har gjort att jag följt det här spelet sedan 2006 och avlivat fler äventyrare och dvärgfästningar än jag kan räkna. Det är så jävla roligt att dö, och det gör man alltid (i alla fall jag). "Losing is fun!" har blivigt något av spelets motto.

Spelet eftersträvar "realism" och kommer närmre och närmre sitt mål för varje version som släpps, även om det inte riktigt är där än. Till exempel behöver din äventyrare sova för att inte bli trött och utpumpad. Snart kommer man även behöva äta. I Fortress Mode är detta redan implementerat, men vi kommer dit tids nog. Jag har haft en längre tids uppehåll ifrån DF och tänkte nu dokumentera mina nya försök med hjälp av den här bloggen.
Anyway, låt oss lägga ännu en äventyrare på likhögen!



Först får du välja vilken ras din äventyrare skall tillhöra och även ifrån vilken av den rasens civilisationer han kommer ifrån. Status avgör helt enkelt hur mycket poäng du har att spendera på attribut och färdigheter. Jag väljer människa och självklart peasant, hard-core som jag är. Till höger är en karta över världen och de blå "#" tecknen (uppe till höger på kartan) visar vilket område som utgör "Mong Inan". Vackert va?




It's hammer-time! En del av attributen i vänster spalt har ännu ingen effekt in-game. Men det ger en en idé om vad som komma skall.




Där har vi vår äventyrare! Namnet är randomiserat.



Jag föds i byn "Creeddinner". Nu ska jag hitta ett uppdrag värdigt en hjälte som mig. Man kan fråga vem som helst om uppdrag i början, vilka uteslutande går ut på att döda någonting. Detta är också ett område av spelet som skall fyllas ut. I framtiden kanske man kan få ett uppdrag att eskortera en handelsman eller hitta en försvunnen person. Vem vet? Man kan bara vara säker på att ens vildaste fantasier inte räcker till när det kommer till Dwarf Fortress. Jag representeras av det bruna snabel a:et. Bredvid mig är några hus bland fält på en äng.



Jag talar med Hibor, byns doktor. Och se där, han vill att jag dödar något. Skuggmonstret ÿonali Dropletstone the Abyssal Crypt the consort of the moon freak närmare bestämt. Som bor i Dietomb, låter som ett trevligt ställe. Jag ger mig av genast!



Världskartan, som man ser den när man är i travel-mode. Bruna streck är vägar, blå är floder. De vita blocken är små byar. Sen finns där lite skogsblandade fält, samt något som ser ut som stäpp i norr och söder.  Skuggmonstrets lair ligger strax till söder om byn på kartans nedre hälft, utanför bild.



Jag lyckas ta mig till grottan utan att stöta på några hiskeligheter på vägen. Här nere hittar vi en massa trevliga saker som monstret underhålligt sig själv med. Diverse äventyrares skallar, lite tillagad goblin och hackad människolever. Mums!



Jag hinner inte rota runt länge...


 

En ful jävel! "She is very weak." låter ju lovande, jag kanske till och med lyckades döda henne. Men man ska aldrig lita på det.

 

 

Här är något ganska nyimplementerat. Alternativet att kunna måtta sina slag/hugg vilket är obeskrivligt fantastiskt. Man kan vara taktisk och slå mot en arm för att avväpna motståndaren, eller mot ett ben för att försöka fälla den. Nu verkar min äventyrare vara dåligt placerad, det finns ingen given öppning i skuggmonstrets gard. Men jag försöker att slå henne i bröstet.

 

 

Sen får jag välja typ av attack. Jag kan slå med hammaren,  slå med skölden, slå med nävarna, rivas eller till och med bita henne. Men jag tror jag kör på ett hammarslag...

 


Vi växlar flera slag som missar, men till slut får jag in en klockren träff! Jag kapar nervsystemet i hennes ryggrad och hon faller omkull. När hon är liggande är det betydligt lättare att träffa. Än så länge går allt väl.

 

Jag fortsätter att manövrera runt henne och får in flera träffar medans hon ilsket kryper efter mig. Jag är oskadd, hon å andra sidan mår lite sämre.

 

 

Och så fortsatte det i många, många, turer. Men till slut träffar jag henne i huvudet, en gång för alla. Dags att plocka på mig alla värdesaker hon samlat ihop under århundradena.

Bytet blev en stor gul diamant, ett par kopparmynt, ett par handskar, hjälm och en välgjord bröstplåt av koppar. Smaskigt! Nu ska jag återvända till civilisationen och skryta om min bedrift!

 

 

Min äventyrare överlevde sitt första uppdrag  utan en skråma och fann till och med lite smaskigt loot! Något som inte händer allt för ofta i Dwarf Fortress skoningslösa värld.


Ju mer quests du klarar av desto mer berömmelse vinner din karaktär. Till slut kan du få uppdrag av lords, och övertala erfarna krigare att slå följe med dig. En annan rolig del i Adventure Mode är att du kan besöka dina fästningar du gjort i Fortress Mode och plocka på dig alla godsaker dina dvärgar skapat. Vid tiden du anländer där har dock allt som oftast en uppsjö av monster flyttat in, och det lättare sagt än gjort att komma därifrån med livet i behåll.

 

/Oskar

 

 

 

 

 

 

 

 


Kommentarer
Postat av: OneTwoRandom

Verkar spännande. Svårt att sätta sig in i?

2011-01-17 @ 21:27:46
Postat av: Joakim

Ja, det är allt annat än lättillgängligt. Jag har gett det ett par försök, men tålamodet har tagit slut varje gång. Har dock stor respekt för spelet, och vet om att om jag hade orkat, så hade jag antagligen haft riktigt kul med det.

2011-01-17 @ 21:33:58
URL: http://spelbröderna.se
Postat av: Oskar

Jo, inlärningskurvan (speciellt i Fortress Mode) är allt annat än lätt sluttande. Snarare ett veritabelt stup av hårdaste granit, som du i ditt anletes svett måste hacka dig in i och långsamt karva ut en gång mot ljuset, där ovan, i fjärran. Första gången jag spelade förstod jag knappt ingenting, men kände ändå att det här var värt att fortsätta stirra konfunderat på. Jag hade lite hjälp av mina tidigare roguelike-eskapader då några av symbolerna är samma i nästan alla spel av den här typen. Det till trots tar det lång tid, och förmodligen ett antal fort innan man börjar känna sig någorlunda orienterad. Nu har jag spelat detta i så många år att jag mer eller mindre kan alla menyknapparna utantill, det hjälper.

2011-01-17 @ 21:41:54
Postat av: Oskar

Jo, inlärningskurvan (speciellt i Fortress Mode) är allt annat än lätt sluttande. Snarare ett veritabelt stup av hårdaste granit, som du i ditt anletes svett måste hacka dig in i och långsamt karva ut en gång mot ljuset, där ovan, i fjärran. Första gången jag spelade förstod jag knappt ingenting, men kände ändå att det här var värt att fortsätta stirra konfunderat på. Jag hade lite hjälp av mina tidigare roguelike-eskapader då några av symbolerna är samma i nästan alla spel av den här typen. Det till trots tar det lång tid, och förmodligen ett antal fort innan man börjar känna sig någorlunda orienterad. Nu har jag spelat detta i så många år att jag mer eller mindre kan alla menyknapparna utantill, det hjälper.

2011-01-17 @ 21:43:27
Postat av: OneTwoRandom

Alrajt. Oskar och jag har pratat om det mer eller mindre varje gång vi träffats på fyllan. Glömmer alltid bort vad som sägs dock... Men det verkar påminna om Nannymud en del. Och i det var jag ju fast ett bra tag.

2011-01-17 @ 21:43:44
Postat av: Oskar

Nja, den enda likheten med Nannymud är nog egentligen bokstäverna.:D Men om man gillar ett spel med ett ofantligt djup och outröttlig spelglädje till priset av förbryllande ASCII-grafik kan jag rekommendera Dorfan starkt!

2011-01-17 @ 21:49:40
Postat av: Anonym

Galet spel! Själv får jag huvudvärk av ASCII men verkar djupt!

2011-01-18 @ 11:45:57
Postat av: Stan

hur skaffar man sig ditt tålamod?

2011-01-18 @ 15:59:17
Postat av: Krille

@Stan

Stoneranlag kombinerat med jävligt mycket fritid i brist på bättre att göra, är mitt förslag

2011-02-02 @ 20:25:19
Postat av: M

Det finns ju massa tilesets som man kan använda för att göra det hela lite lättare att förstå. Exempel: http://mayday.w.staszic.waw.pl/df.php

2011-02-06 @ 22:41:31
URL: http://www.bluefriday.se/red/
Postat av: Joakim

Nämensedär! Tackartackar. :)

2011-02-06 @ 22:58:09
URL: http://spelbroderna.se
Postat av: Nicole

Jag tycker att det är lite svårt att göra en bra design till sin sida - hur har du burit dig åt? Du har ju en riktigt snygg sida!

2011-07-12 @ 13:07:47
URL: http://djurförsäkring.net

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0
Blogg Topplista Blogg listad på Bloggtoppen.se Datorer BlogRankers.com Related Posts with Thumbnails