Nu har jag babblat en jävla massa utan att egentligen säga något själva spelet - ADOM!



Det är ett som sagt ett hederligt roguelike. Det vill säga, underbart vacker ASCII-grafik. Du är en hjälte som kommer till 'The Drakkalor Chain' för att förhindra det korrumperande kaoset ifrån att förstöra världen... Eller, hjälpa det på traven. Whatever floats your boat. Du har tio raser och tjugo klasser som alla kan kombineras fritt vilket leder till mycket varierade spelomgångar. Något som är kul med ADOM är att det är fruktansvärt obalanserat när det kommer till klasserna. En del klasser är helt enkelt bättre en de andra. Kanske är det ett sorts substitut mot val av svårighetsgrad, och det fungerar ju bra eftersom folk till slut väljer att göra spelet svårare för sig själv genom olika challenges för lite mer epeen. Men generellt så är magiker bäst, sedan kommer karaktärer fokuserade på avståndsstrid och slutligen fighters. Helt enkelt för att många bestar är inte alls trevliga att stå bredvid. Något som skiljer ADOM ifrån andra roguelike-titlar är att spelet faktiskt har en story, och inte bara descend to level 50 and retrieve amulet of <name>.



Efter att du genererat din karaktär börjar spelet och du får se en världskarta, som utforskas i takt med att du rör dig över den. Det finns multum av dungeons att besöka och en uppsjö av quests av ta sig an. Många quests är exklusiva för varandra, och således finns det många olika sätt att ta sig igenom spelet och även klara det. Din karaktärs 'alignment' är också av stor betydelse. Du är antingen Lawful, Neutral eller Chaotic. Och genom spelet hittar du olika altare tillägnade de olika gudarna, där du kan offra saker, djur... eller barn för att tillfredställa din karaktärs himmelska herraväsen. Men synonymt med de flesta roguelikes så är ADOM ruggigt svårt.

Det är ofta så där; Allt går som på räls, du plöjer igenom alla mobs du träffar, som konstant droppar extremt användbara items, du hittar herbs på rätt ställe (ja, detta är väl det fundamentala receptet för framgång i ADOM)... När du plötsligt trampar på en acid trap! Som smälter bort din amulet of free action, och reducerar din hp till hälften, samtidigt som en ghoul dyker upp och paralyserar dig med sin attack. Damn, nu skulle du haft ett -para item som en amulet of free action eller något. Efter att ha bankat på dig i 14 turer släpper  plötsligt paralyseringen och du slår ihjäl ghouljäveln med ett slag. Men då, ur skuggorna dyker en doppelganger upp. Han 'ser ut som dig' och din karaktär blir genast gravt förvirrad och stapplar omkring utan kontroll med en doppelganger gnagandes på sina nackkotor. Tills han plötsligt träffar på en underjordisk flod som han promt stapplar ner i och drunknar ihjäl. Jo, sådan är döden i ADOM ofta, plötslig, billig och permanent. Men det är bara att göra en ny karaktär att ha ihjäl. För ingen spelomgång är den andra lik. För fan, det finns till och med en dungeon som inte blir tillgänglig förräns du har hundra avlidna karaktärer i highscore-listan.

Jag har aldrig klarat skiten. Jag hittade spelet för ungefär tio år sedan som ung pojkvasker och gjorde många desperata försök men kom aldrig över level 10 ens. Som en något äldre, betydligt mer förbittrad gamer gjorde jag valet att spoila mig fullständigt och läsa guideboken som mer eller mindre avhandlar allt. Och vet ni, nu har jag faktiskt fått två eller tre karaktärer över level 20 (max är 50).

Men för att summera min åsikt om spelet; Ett enkelt tidsfördriv med oerhört djup. Kan spelas lika lätt som Tetris eller med samma inlevelse som vilket mainstream-RPG som helst (om de haft hardcore-mode dvs).