Final Fantasy XIII Achievement

Ni som läst om min upplevelse om detta spel vet att jag inte tyckte det här var så jävla jätte bra spel. Men så länge det finns achievements att jaga så vill jag ha dom. Jag hade sett på olika achievementsidor att det här skulle vara "lätt" att fixa men det skulle ta lite tid.


Nu kan jag hjärtligt säga att jag lyckas med denna tidsamma bedrift. Det tog 85 timmar och 4 sekunder för mig för att få 1k gamerscore i detta spel. Jag hade lite oflyt när det gällde en del farmande av vissa material så det går helt klart att göra bra mycket snabbare.


Enligt mygamercard.net så var jag den andra personen i vårat härliga land att få 1k i gamerscore. Och det finns 223 personer som har klarat det i världen enligt samma sida. Tycker inte jag var så jävla illa pinkat.


Rakt av så var det lätt fixat med lite tidkrävande att få. Om man är ute efter snabbare achievements så finns det "bättre" spel att spela. Men vill man en visuellt vackert spel (men ganska platt) så kan man ta det här om man har tid.

/Emil


Final Fantasy XIII - Min upplevelse del 3

Nu har jag äntligen och då menare jag ÄNTLIGEN spelat klart Final Fantasy XIII. Det drog ut lite på tiden, inte själva speltiden men att det tog ett par extra dagar innan jag klarade av spelet. Nu ska jag få ner min sista tankar om spelet.



20:59:15 Achievement 15G Instrument of Truth

21:51:26 Achievement 80G Loremaster

24:45:19 Achievement 15G Instrument of Hope

25:15:58 Äntligen tror jag ordet var när jag såg denna öppna yta. Äntligen en känsla av lite frihet. The Archlyte Steppe som det heter känns väldigt levande. Man får se monster slåss, monster springer och jagar varandra, monster som bara står och hänger som monster brukar göra. Man mår liksom bra inombords av att komma hit. Man inser direkt också att varför i helvete behövde jag spela 25 timmar för att uppleva det här. Hur svårt hade det varit och slängt in något sådant här redan tidigare i spelet. Men men jag rör mig vidare i storyn och hoppas att den blir bättre annars är det fan illa.

00:00:00 Här emellan så kommer man till ett ställe som heter Taejin's Tower som jag kände att jag behövde farma lite poäng till Crystarium. Så det tog nog ett par extra timmar här men jag tyckte det var ett bra ställe och det behövdes.

34:28:17
Achievement 15G Pulsian Pioneer

35:19:05
Achievement 30G Instrument of Faith

44:12:48 Achievement 95G Instrument of Change. Där var allting slut. Sista bossen avklarad. Han var ju bara ett stort skämt rakt igenom. Var en del strider innan honom som var svårare än själva slutbossen. *spoiler* mellan fas 2 och 3 så är det en så jävla lång och seg mellansekvens som inte gör nånting annat än ser snygg ut. Man vill liksom bara döda den sista fasen men man får vänta flera jävla minuter innan man ens får chansen, det tappar lite av spänningen tycker jag.

Och under hela spelet så har det varit rent ut sagt skit musik. Inte en enda låt kommer jag ihåg eller har nynnat på i huvudet och det har nog inte hänt med någon annan del i denna serie. Slutboss låten lät okey när jag hörde den i spelet så den ska jag försöka lyssna på igen, så kanske dom har ett spår som är okey.

Storyn i spelet är ett stort misslyckande. Man skall rädda Cocoon m.m men varför ska jag göra det. Man får inte någon koppling till det man ska rädda och det är en massa Cie här och Cie där och Cie där borta och Cie här med. Man får inte koppling om vad som är vad riktigt. Det här är helt klart den sämsta storyn utav alla Final Fantasy spel jag har spelat.

Utvecklingen av ens karaktärer görs igenom Crystarium. Den är rakt av kopierad ifrån FFX där den kallades Sphere grid. Den är konstigt att dom inte kommit på något nytt där. Sen kan man uppgradera alla vapen och tillbehör. Jag la inte ner någon tid på det här och som det visades så behövdes det inte heller. Varför lägga in nånting i spelet som bara är tänkt för achievement och dom "ultima weapons" (<-FFVII) som är ute i dom senare missions som man kan ta.

Stridssystemet (som jag nämde lite i del 1) är också nu när jag tänkte igenom lite nästen en rak rip-off från FFXII. Paradigm heter det nu, då hette det Gambits. Man styr ju bara 1 karaktär i båda spelen, man ger ju bara "kommandon" till dom andra 2 som är med. Sen har det här spelet ett litet problem, spelet fuskar. Ja det fuskar stundtals så det sjunger om det. Alltså man är i en strid med monster som man besegrat flera gånger innan, allt flyter på som det ska man buffar och healar och slåss som man gjort tidigare men då händer det, då sker det, då börjar spelet fuska eller dom gör det en kort stund bara för det är det enda som bevös innan Game Over skämen syns. Alla 3 karaktärer ligger uppe på grönt i HP och dom 3-5 monster man möter bestämmer att man skall knocka "ledaren" och attackerar precis samtidigt som gör att man dör. Men för i helvete man har inte en chans och att det sedans finns 2 fult friska idioter i sin "grupp" spelar ingen roll Game Over. Om det skett någon gång så trodde jag att det kunde varit slumpen bara men när det sker fler gånger om och om igen så är det helt enkelt fusk och dåligt programmering Game Over. GAME OVER för fan.

I många recensioner så har man läst att spelet tar sig på tredje skivan. Mitt svar på det är MY ASS!! Spelet är från början till slut ett linjärt spel. Man börjar på kartan i ena delen och man ska spring till den andra änden. Från första spel sekund till den sista. Den idyll som dök upp på skiva 3 var just det bara en idyll. Jag sprang förbi det området direkt i princip och just det fick spela hela spelet linjärt.

För mig är det här spelet en stor jävla flopp. Den enda den har är en snygg yta. Om det är värt fullt pris? inte ens nära. Det är inte värt fullt pris för lite grafik. Inget spel är värt fullt pris för lite grafik.

Om jag ska försöka betygsätta det här så hamnar det knappt på fem av tio. Och det är knappt.

/Emil

Final Fantasy XIII - Min upplevelse del 2

Den här uppdatering borde ha kommit lite tidigare men jag kände att jag ville plöjt igenom hela skiva 2 innan jag gjorde nånting mer. Nu har jag en del nya reflektioner. Ni som missat del 1 kan läsa den genom att tryck här. Jag fortsätter i samma upplägg som jag gjorde i den första delen.




8:32:17 Achievement 15G Instrument of Vengeance

9:48:06
Här kom i min mening den första riktiga bossen eller riktigt svåra fighten överhuvudtaget i spelet....efter nästan 10 timmars spelande. Den här striden var inte så jävla svår utan mer att den tog tid och man kunde inte bara plöja på som vanligt som man gjort när man mött kanonmaten. Hela fighten tog 6 min och 47 sek för mig att klara. Stridssystemet kom lite mer till sim fullarätt men jag är fortfarande lite skeptisk till den.

10:00:56 Achievement 15G Instrument of Survival

11:43:35 Achievement 15G Instrument of Rebellion

14:16:45 Den andra fighten som dingade strax över 6 minuter. Jag skulle vilja kalla det här den andra bossen i spelet.

15:05:23 Den tredje 6 min fighten. Börjar rulla på med svårare och tuffare fighter nu. Spelet kanske börjar ta sig nu. Men det börjar fan bli tråkigt att följa det här rälset. Än så länge känns det som en railshooter tycker jag. Skillnaden är att du får bestämma själv när det ska stridas. Jag ogillar starkt SquareEnix beslut att lägga upp spelet på det här sättet.

15:40:05 En 8 min boss dyker upp. Ännu inte en svår strid utan att dom tar bara lite mer tid. Man får vara lite vaken och byta mellan Paradigm så går det aplätt.

15:43:17 Achievement 15G Instrument of Shame

16:56:07 Achievement 15G Instrument of Wrath

19:44:03 Första gången som alla 6 huvudkaraktärer är sammlade. Att det skulle dröja nästan 20 timmar är ju sanslöst.

20:51:15 Klarade precis sista bossen på skiva 2. Här kom den första bossen eller första fighten som jag hade några större problem med. På tredje försöket klarade jag av den men det var ytters jävla nära på det andra. Om fittan inte hade kastat doom på mig hade han gått ner då istället. Och den här djävülen tig tid att få ner för mig. 15 min och 41 sekunder för att få han att stupa.

20:57:16 Skivbyte till skiva 3.



Det tog lite längre tid att spela igenom skiva 2 men jag tror att det endast beror på att en del strider tar lite längre tid att klara av. Jag undrar starkt varför SquareEnix valde att gå i det linjära spåret på dom första 2 skivorna. Det här liksom gått 21 timmar rakt fram utan några som helst friheter. Det känns som att rollspelen på början 90-talet hade mer frihet än det här, det här är liksom löjligt tråkigt att spela.

Sen vafan är det med musiken i det här spelet? Inte en enda gång kände jag att musiken tillförde någonting till stämmningen som den borde göra. Jag kan lungt säga att musiken är klart jävla tråkig och att jag saknar Nobuo uematsu smarta och stämmningsfulla musikslingor.

Jag ser mig själv som en ganska erfaren spelare som spelat i runt 25 år av mitt liv men i det här spelet så blir jag trött i den tummen som trycker på knapparna. Jag finner mig om och om igen i strid efter strid att jag sitter och tok trycker på A-knappen för att det skall gå fortare och få in komandon så fort som möjligt när det blir min tur. Varför tog dom bort att man kunde hålla in den knappen när man strider och den då auto väljer action kommandot. Jag är grymt jävla besviken på det beslutet. Och min högra tumme instämmer.

Sen är ju storyn helt jävla tafatt. 21 timmars speltid och det är första nu som man börjar förstå vad man slåss emot. Liksom WTF!! Sen den lilla karaktärsutveckling som har skett under den här tiden hade dom kunnat gjort på ett mycket effektivare och smartare sätt.

I helhet så måste det här spelet växa något enormt nu på tredje skivan för att det skall leva upp till alla höga betyg som spelet har fått utav tidningar och spelsajter. Jag hoppas på att det gör det annars så vet jag att spelet fick höga betyg för att det just heter Final Fantasy XIII

Final Fantasy XIII - Min upplevelse

Tänkte skriva lite om min upplevelse omkring Final Fantasy XIII medans jag spelar det. Jag tar ut det jag tänker eller nämner det jag ser och kommenterar lite kort om det. Mitt tidslag kommer också finnas med när jag "upplevde" saken. Skall försöka hålla spoilers utanför. Men vafan om det händer är det fan inte hela världen.

Final Fantasy XIII
Emil's upplevelse

Efter att ha installerat alla 3 skivor på min Xbox 360 för att få ner ljudet på maskinen medans jag spelar (glömde ta tid) så var jag redo.

Introsekvensen varar ungefär 3:11 och redan nu inser jag att spelet kommer vara ruggigt snyggt rakt igenom.

3:11 - 6:50 Introsekvens efter att ha startat spelet. Rena John Woo skiten man får se.

7:32 Första fighten i spelet. Även en kort tutorial om hur det funkar i strider.

9:08 Fighten klar.

11:14 Andra delen av fighten är klar och fick som jag tror alla får 5 stjärnor i betyg.

12:40 Område Hanging Edge presenteras. Fick en achievement på 15G - Instrument of fate

13:30 Första fria spelkontrollen på karaktären

20:22 En liten event i bakgrunden sker där man ser folk bli slaktade av ett monster

28:52 "My angle? I'm after the fal'Cie" <- är nog felstavat. Hann inte kolla ordentligt

30:59 The Resistance Front med Snow nu

37:04 Mitt första pre-emptive lyckades jag med

37:58 "Don't worry. Nobody moving to Pulse today"

39:26 "First impression of Snow? All talk"



51:11 Fick min första 4 stjärna i betyg nu...vette faen vad jag gjorde för skillnad men men.

52:25 Intryck: Fan vad snyggt det är

53:24 "You said it made you happy when I smiled, did'nt you? But really I was afraid. I was always afraid."

1:01:49 Men vafan. Det är segt. Väldigt segt. En sån här seg inledning har jag inte haft i ett FF spel sedan FFX. Det spelet var ju bara mediokert. Sen än så länge känns det som jag tittar på en film och trycker på 1 knapp. Det är fan så grymt linjärt att om det är likadant som FFX så är det här spelet betygsatt fel av många recensenter. Röstskådespelarna får än så länge klart godkänt med plus i kanten. Spelet är fan snyggt.


1:09:39 Achievement 15G Instrument of Dissent

Härifrån till tid 2:03:42 så är spelet så satans drygt. Man hoppar mellan 3 "grupper" och spelar. Det är 1-4 strider sen lite mellansekvens och så håller det på i 1 hel jävla timme typ.

2:09:13 Möter Anima. Verkar vara något boss liknande grej tror jag. Ingen speciell musik eller nånting som tyder på att det är en boss. Har inte känts att man mött en boss ännu för spelet så här långt är ap lätt.


Tar ett avslut ikväll och återkommer imorgon kväll med mer. Hoppas spelet tar lite fart snart. Har ingen direkt koll vad det handlar om ännu. Striderna är än så länga ganska platt. Musiken tråkig. Röstskådespelarna ok. Grafiken klockren, här levererar SquareEnix som vanligt.




2:22:46 Paradigm introducerades för mig. Striderna fick ett litet mer ljud. Känns ändå ganska platt eftersom alla monster är grymt lätta

2:25:53 Achievement 15G Instrument of Tragedy

2:33:23 Crystarium blir introducerat och nu för första gången får man Crystogen points och en anledning till att slåss. Med dom pointsen kan man sedan uppgradera i ett liknande system som FFX hade, det känns så iaf.

2:52:46 När Paradigm och Crystarium kom in så känns det lite roligare att spela. Det känns lite mer Final Fantasy. Förstår inte riktigt att det skulle dröja nästan 3 timmar innan jag fick den känslan.

3:45:56 Avrundar denna kväll. Fick inte ihop så mycket speltid ikväll men det blir bättre imorgon när jag är ledig och kommer dedicera hela dagen åt att spela FFXIII. Man hade läst en hel del om det här spelet innan och det har nämnts att början känns som FFVII med tåget och allt. Men där tycker jag att dom som sagt det är rena idioter. Finns ingenting som är likt FFVII förutom att båda börjar på ett tåg. Det här spelet liknar än så länge mest FFX med sina karaktärs utveckling och den linjära spelstilen. Än så länge är att som att spela på ett räls utan en tankekraft.  Inte en enda strid ännu är varit svår. 4 timmar och det känns inte som jag mött en boss, alla strider är så lätta.




4:15:19 Fick möta den första eidolon. Klarade det direkt. Man fick en liten fin hint innan fighten över vad man skulle göra så det var lätt simpelt. Efteråt så joinade eidolon Shiva

4:30:05 Achievement 15G Instrument of Flight

7:16:32 Har varit som att springa på ett snöre hela tiden. Inga direkt avstickare från huvudvägen. Man har fått börja använda stridsytemet Paradigm lite mer för att klara striderna lite lätt. Enda stora skillnaden är att iställer för att ta upp till 30 sek striderna så tar dom 1 min och uppåt nu. Ändå inte utmanande och ganska boring. Det har hänt att jag dött vilket är ovanligt i dom här typerna av spel men jag skyller på bristande koncentration =).

8:29:42 Första skivbytet för min del. Första skivan bestog mest av cutscene och sega raksträckor. Man kan uppgradera vapen nu. Det kom också under vägen här men missade vilket tidslag det dök upp. Crystarium har utvecklat sig och börjar bli lite större och mer att uppgradera. Hela det systemet är en rip-off från FFX som jag redan i det spelet tyckte att det systemet var klart mediokert.

Vart är soffspelen?

Vi hade en grabbkväll här hemma för någon helg sedan och skulle självklart lira lite 4 spelarspel. Det lirades lite Xbox arcade spel i form av: Bomberman Live, Zombie Apocalypse,  Castle Crashers, 3 on 3 NHL Arcade, Feeding Frenzy 2 och Turtles in Time. Men sedan när vi skulle lira dom "riktiga" spelen så kom det en diskussion om antal spelare i spel. Och varför i helvete går det inte spela 4 spelare i splitscreen i co-op mode i något spel i princip. Alltså nästan alla FPS-spel har co-op numera men ingen har det för 4 spelare.

Gears of War 1&2 co-op  2 spelare, Left 4 dead 1&2 co-op 2 spelare, Modern Warfare 1&2 co-op 2 spelare, Halo 3 & ODST co-op 2 spelare och det är för att nämna några spel.

Jag vill inte sitta och lira co-op spel med mina kompisar över Xbox live, det är liksom inte samma grej. Och då är den enda möjliga lösningen helt enkelt fler tv-apparater och fler maskiner och fler spel för att kunna lira med sina polare i soffan. Och då krävs det ytterligare ett guld-abonnemang eller systemlink för att få skiten att fungera.


Då kan man undra sig varför inga utvecklare har satsat på den här delen. Utvecklingen har i princip stått still sedan Nintendo 64 släpptes. Alla spel varianter som fanns till N64 finns nu med, det enda som riktigt har tillkommit är co-op men även det kom tidigt 2000 tal. Nu har tiden vandrat ytterligare ett år tionde men den delen har stått still.

Visst finns det en del "party" spel som man kan lira fyra på. GH eller Rock Band + en del diverse titlar till Wii. Men dom riktigt stora tunga actiontitlarna går ännu inte dela upplevelsen med 4 personer i en och samma soffa.


Har ni några tips om olika roliga spel som funkar för 4 spelare i en soffa så får ni gärna kommentera och tipsa om dom.

/ Emil

Games on demand

Microsoft har en tjänst över XBL som heter games on demand. Tjänsten går ut på att man kan köpa något äldre spel för en fast summa direkt ner till hårddisken på sin Xbox 360. Microsoft själva skriver så här:

"Med Xbox LIVE Spel på begäran kan du leta bland klassiska titlar utan att behöva lämna vardagsrummet och sedan ladda ned dem utan att lämna soffan."

Visst att det är bekvämt att kunna sitta hemma och tanka hem spelen och strax efteråt spela dom. Men det är inte här problemet ligger.

Games on demand




Det finns många fina klassiker på tjänsten som man kan köpa hem. Spel som: Mass Effect, Oblivion, Bioshock, Lost Planet, GTA IV, Gears of War, Dead Rising, Dirt, Fable II för att nämna några utav dom för närvarande 55 spelen. Men det är inte här som problemet ligger.


Att köpa spelen över games on demand är smidigt och lätt. Här gäller inte MSP poängen man använder för att köpa spelen över XBLA. Utan bara rena kontanter från kreditkortet. Men det är inte här problemet ligger.


Det stora problemet med tjänsten är priset på spelen. I princip samtliga spel kostar 349kr (ett kostar 249kr). Och kollar man runt lite på olika nätbutiker så ser man vilket fett jävla överpris det är för i princip alla spel. Vem fan betalar 349 kr för spel som är nedladningsbara och som inte har något andrahandsvärde när deras fysiska motsats är billigare. Det är bättre att beställa ifrån någon nätbutik eller plocka upp dom äldre spelen begagnat om man ska ha dom för då kan man få nånting tillbaks ifrån dom när man säljer spelet vidare. Jag själv äger hellre ett fysiskt spel där jag kan känna och klämma på fodralet eller läsa i manualen. Det är här problemet ligger.


Varför ska man då köpa spelen över tjänsten när man kan få det 100kr eller mer billigare i butik. Det enda Microsoft behöver göra är att hålla servern igång som man laddar hem spelet ifrån och det måste ta mig faen vara billigare än att trycka spelet och skicka iväg det till butiker. Varför sätter man ett sådant högt pris? Det är som om dom inte vill att vi svenskar ska köpa spel därifrån. Sen om vi jämför priset med vad amerikanarna behöver betala blir man bara ännu mer irriterad. Deras pris på spelen är 30$ (ca 210kr) och dom har fått en del nedsatta till 20$ (ca 140kr). Varför blir som så jävla särbehandlade och får vettiga priser på spelen och inte vi. Varför ska dom jävla trailer parks rednecks as få en sådan fördel. Jag tar det som en personlig förolämpning att Microsoft sätter ett sådant högt och hutlöst pris på spelen. Jag tror vi får betala för alla jävla EU böter dom har fått. Det här är deras hämnd på oss. Det här är deras sätt att lura unga sexuellt otillfredsställda ungdomar på deras surt förvärvade pengar som dom borde köpa folköl för.


När spelen går ner i pris för oss svenskar så kan det kanske vara värt, men då måste dom ner och under i pris än vad deras fysiska motsats kostar.

/ Emil

Nu var det officiellt

Nu var det då officiellt att Mass Effect 2 collectors edition är framflyttad till vecka 5. Jag får tyvärr erkänna att min kritik tidigare i veckan mot Spelbutiken var lite hård nu när det blivit en officiell försening.

Förlåt Spelbutiken

/ Emil

Irriterande lögn

Kom hem från jobbet och kollade min mail och fick en otrevlig överraskning. Jag hade fått ett mail ifrån Spelbutiken där jag har förbokat Mass Effect 2. Där i stog det att:

"Du har gjort en förbeställning på Mass Effect 2 Collectors Edition /X360

Distributören har meddelat oss att nytt releasedatum är 2010-02-05 00:00:00.

Detta är något som berör alla återförsäljare och ändringar av releasedatum förekommer."



Jag finner det väldigt intressant hur dom uttrycker sig i detta mail. För fakta är att spelet släpps den 28:e januari i Sverige och europa. Fakta är att Collectors edition släpps den 28:e januari i Sverige och Europa. Fakta är att ingen annan återförsäljare har fått denna information. Fakta är att EA är denna distributör av detta spel och inget annat datum är angivet på deras hemsida.

Det vore ju märkligt att dom som ger ut spelet inte ens vet när det skall släppas. Jag finner sådant här väldigt irriterande. Istället för att säga att dom inte får spelet i tid eller att pga den stora mängd förbokningar så hinner inte alla få spelen vid release. Så väljer man här att ljuga inför mig för att rädda sitt eget skinn. Tycker det är ruskigt dåligt.

/ Emil

Uppdatering: Läs här

Jakten på poängen

Jag vet inte hur det hela började. Jag vet inte ens varför. Allt jag vet är att jag behöver dom. Jag pratar givetvis om achievements och gamerscore.

 

När jag skaffade min xbox 360 i slutet på juli 2008 var det främst för att jag ville spel GTA4 och valde boxen framför PS3 pga priset. Tanken var aldrig det här behovet av att jaga achievements. Jag kan inte ens svara på när det hela började. Civilzation revolution var det första spelet som jag tog 1000 poäng i. Jag tror att det var där någonstans det började. Jakten, den plågsamma jakten på dom efterlängtande achievements.

 

 

Achievement unlocked : left the house

 

Just nu spelar jag Alone in the dark och jag vet att hade det inte varit för att få gamerscore hade jag inte köpt eller spelat det här spelet. Men jag har fått en anledning till att skrika ut svordomar rakt ut i luften i ren frustration över hur jävla idiotiska krav man måste uppfylla för att få vissa jävla achievements.

 

Achievements har gjort en hel del för mig. I början av 2000 talet så hade jag svårt att avsluta spelen jag spelade. Jag kom ofta bara halvvägs in i  spelen och sen la jag det vid sidan av i brist på intresse. Men nu under 2009 har jag klarat mer spel och upplevt mer utav dom spelen jag spelat. Jag har fått ett mervärde i spelandet pga achievements. Jag har fått en anledning till att spela spelen noggrant. Jag har fått en anledning till att skrika ut svordomar rakt ut i luften i ren frustration över hur jävla idiotiska krav man måste uppfylla för att få vissa jävla achievements.

 

När mitt intresse för achievements tog fart så insåg jag att man behövde hjälp i jakten på dom. Och på nätet hittade jag jag främst xbox360achievements som började vägleda mig igenom achievemenets och när deras information inte räckte till hittade jag achievementhunter som ett bra stöd och info källa. Efter ett tag tipsade en kompis om mygamercard där det finns en jävla massa statistik över hur man ligger till i sitt land och i världen. Själv har jag 27989 poäng och ligger jag på 831 plats i Sverige och 164207 plats i världen i achivements poäng. Och där har jag fått en anledning till att skrika ut i ren frustration över hur mycket gamerscore folk har.

/ Emil

Achievement unlocked : Oh shit, not again


Vilken nörd man är

När man har spelat tv-spel i princip så länge man minns. Man har följt konsolgenerationerna. Man har spenderat timmar, dygn, månader, år framför tv:n. Man har upplevt dom flesta konsolhöjdpunkterna som har kommit till varje generations maskin.

Efter alla dessa år så blir fortfarande lika lycklig när man får något nytt spel man har beställt eller andra spelrelaterade saker. Och igår fick jag hem den senaste. Man blir löjligt nördigt stolt över den. Bara titta på den den är ju skitsnygg.
/ Emil

A Kingdom for Keflings vilken plåga

Skrev tidigare i veckan om att A Kingdom for Keflings hade 50% rabatt denna vecka för guldmedlemmarna på XBL. Hade inte spelat spelet själv och var ju självklart tvungen att ladda hem det för 400msp. Förstog väl att det inte skulle vara en grymt spel men hade hoppas "lätta" achievements och 200 gs.

Speler börjar med en ganska mysig stämmning men ändras snart till en hjärntvättad rabiat förvirrad stämning när det finns typ 2 ljudspår som är loopade på 5 minuters intervall, om det inte är det så upplevs det så. Man undrar om det är tv:n som låter eller om man verkligen är tokig.

Det tog mig strax över 6 timmar att få 180gs och 10 av 12 achievements. Men sen gällde det att få dom sista 2 online och självklart så var det att det saknades en jävla sak för att få en 1 achievement. Det skulle byggas 20 unika torn av 20 olika spelare dvs en var. Men där står man och väntar på en dum jävel ska dyka upp så man får dom jävla 10gs. Ibland undrar man över vafan man sysslar med när man jagar dom där betydelselösa poängen. Är allt det här lidandet värt det? Ja jag tycker det men inte när man blir galen på det. Vågar knappt hoppas på att kunna få dom här online achievements i detta spel.

Tycker den här bilden sammanfattar hur jag upplevde det stundtals.

/ Emil

Nyare inlägg
RSS 2.0
Blogg Topplista Blogg listad på Bloggtoppen.se Datorer BlogRankers.com