Diabloklon var ordet. Man får en quest, ger sig ner i en grotta av valfritt slag, slaktar monster mot erfarenhetspoäng och utrustning. Din's Curse försöker skilja sig från mängden genom att även bjuda på en dynamisk spelvärld. Det innebär att samtliga kartor- och grottor är slumpmässigt genererade. Din's Curse bjuder oss även på ett skillsystem med standardutbudet av klasser i ett Action RPG men med 141 olika klasskombinationer. En hel drös, med andra ord. Annars då?



Helt plötsligt anfalls staden. En kyrklocka börjar ringa, och jag börjar i panik rusa runt för att hitta teleporten tillbaka till staden som är under attack. Det var alltså en del av den dynamiska spelvärlden som visade sitt anlete. Inledningsvis upplever jag det som något positivt då variationen ökar tämligen dramatiskt, men efter att ha varit i staden och pillat runt i mitt inventory lämnade jag datorn för en kort tidsperiod då något mer nödvändigt påkallade min uppmärksamhet. I staden är man ju säker och behöver inte pausa resonerade mitt diablovana undermedvetna. När jag väl slår mig ner vid datorn igen ligger min Krigsget där död. Återupplivning mot XP-straff... suck....
Recensioner jag läst av Din's Curse har mycket positivt att säga om spelet och betygen är tämligen höga, och visst, det är lätt att få den där: "lite till... lite till" känslan, men frågan man ska ställa sig är: Varför!? Det finns ingen som helst jävla anledning att lägga tid på det här spelet! Men, sen inser jag att jag spelar solo och att ett sånt här spel handlar om co-op och multiplayerupplevelsen som jag ännu inte gett mig in på. Efter en kort stunds kontemplation inser jag att den delen av spelet nog ger Din's Curse sitt värde

Slutsats:

Om en ful Diabloklon med allt vad det innebär av slaktade kontroller är vad du är på jakt efter så bör du ta dig en titt på Din's Curse. Förutsättningen bör även vara att du har en bekant att spela med. Annars - leta efter annat tidsfördriv.


Läs även:
Testat: Eufloria [PC Indie]
Testat: Zombie Driver [PC Indie]