Spent [Flash]
Spent lanserades förra månaden av Urban Ministries of Durham. Spelet försöker ge en inblick och förklaring till hur en fattig mans ekonomi ser ut och är inte vad man skulle kunna kalla för det muntraste spelet. Spelet börjar med att du är arbetslös, hemlös och är tvingad till att noga överväga vart dina surt förvärvade pengar ska gå under loppet av en spelmånad från ditt nyligen införskaffade skitjobb. Du har bara $1,000 kvar på ditt bankkonto och hela tiden ploppar det upp nya utgifter i form av försäkringskostnader, bensinpriser som stiger, tandläkarkostnader, märkeskläder till grabben för att han inte ska bli mobbad av sina klasskamrater och så vidare.
Intiativ som försöker agera ögonöppnare likt detta måste uppmuntras och stöjdas.
/Joakim
radiangames Fluid [XBLIG]
I radiangames Fluid styr du någon slags svart klump till fiskliknande varelse med vänster styrspak och ditt mål är att samla alla lysande orber (orbs) inom snabbast möjligast tid. Vibbar av ett tidigt arkadspel vid namn "Pac-Man" hägrar i bakgrunden. Men, det slutar inte där. Mycket av twisten i spelet är att varje "uppäten" orb förvandlar sig till en röd smegmaklump som sakta börjar följa efter din fiskliknande varelse.
En smegmaklump med stalker-tendenser är inget som direkt skapar någon dödsångest, men det är inte ovanligt att det finns närmare 300 orber att samla på sig, vilket alltså leder till massjakt bestående av en stor mängd röda fulingar. För att klara av denna anstormning har du power-ups som hjälper dig på traven i form av powerpills som gör din varelse större och långsammare - men samtidigt immun mot din omgivning. Det finns även virvlar (vortex) som vid aktivering drar till sig alla röda fulingar i dess närhet. Teleports och fartränder finns även att tillgå under dina försök att fly från röd-döden.
Fluid består av totalt 30 banor vilket inledningsvis uppfattas som lite snålt då man utan större problem mer eller mindre glider igenom 2/3 av det samlade antalet. Men, svårighetsgraden och känslan för taktik höjs väl därefter. Men att närma sig Fluid med tillvägagångssättet att bara ta sig igenom nivåerna är fel. Här handlar det mycket om att försöka ta den bästa tiden på varje bana - vilket kräver observationsförmåga och taktiskt planering.
Skulle det falla sig som så att du har problem att ta dig vidare från en bana så ger spelet dig fem försök innan du får möjligheten att hoppa över den och fortsätta på nästa bana. Personligen finner jag det mer som en förolämpning än en hjälpande hand. Jag har väl köpt spelet för att klara av det, på egen hand, fullt ut?
Fluid är tämligen minimalistiskt och spelets grafik är ren och fin och musiken gör sitt jobb. Mot slutnivåerna handlar det mer om trial-and-error än någonting annat - men spelet upplevs aldrig som direkt orättvist, om än vid sina tillfällen smått frustrerande. Spelet är måhända inte lika omedelbart tillfredställande som av undertecknad nyligen nämnda Score Rush - och har inte heller samma hållbarhet.
Men, för en ynka dollar kan man inte ställa för höga krav. Fluid är kompetent och väl värt den ynka summa utvecklaren begär.
Kompetent spel för 1 dollar
/Joakim
Score Rush [XBLIG]
Score Rush är ett shmup som styrs med de analoga spakarna, med upp till fyra spelare lokal co-op. Xona Games står som utvecklare och spelet släpptes på Xbox Live Indie Games den 9:e december 2010. Spel inom den här genren är i regel vad man kan klassificera som arketyper. Genren i sig är redan fulländad och konventionerna väletablerade. Det enda som återstår är att skapa ett coolt spel av den redan lagda grunden.
Det är något Xona Games har lyckats mycket väl med. Det är hastighet med flyt i 60 fps med tilltalande ögongodis. Det är skarpt, det är lent och mekaniken är millimeterprecis. Är man ovan vid shmups kan det inledningsvis vara svårt att placera sig och förutspå det regn av fientliga kulor man konstant utsätts för. Hemligheten här är i mångt och mycket att man helt enkelt slutar titta på vad som pågår och således enbart beskådar den öppna ytan och mer undermedvetet bearbetar kulornas rörelser mot ditt fartyg. Det behövs, för det är färger och explosioner överallt, i ett försök att visuellt överbalasta dig.
Det här spelet är som alla shmups en utmaning. Det jävlas konstant med dig. Men, dör du, har du bara dig själv att skylla. Du är för dålig, helt enkelt. Här krävs det skill för att ta sig framåt, men det är ingen nödvändighet för att avnjuta kickarna strategisk planering i symbios med reaktionsförmåga leder till när du hamnar i halvt zen-tillstånd och glider igenom det anstormande kulhelvetet.
För mig är det genuin spelglädje. Leendet som manifesteras på mina läppar får uppfattningen om omvärlden att färgas med solens strålande jubelglans.
Score Rush kan man testa innan man beslutar sig för ett köp. Det gäller förövrigt samtliga spel på Xbox Live Indie Games. Följ min uppmaning. Ladda hem Score Rush. Testa. Vill du spela vidare när trialen är slut så kostar det dig ynka 1 dollar. Det är inte ens sju svenska riksdaler. Det kan man knappt köpa en coca-cola för. Ett bra spel för mindre än sju kronor. Det finns inget att fundera över när det gäller Score Rush.
Att ge sitt stöd till bra spel från oberoende utvecklare är bra karma. Jag lovar.
Flerspelarläget gör dessutom att du kan avnjuta det här tillsammans med en vän eller tre. I co-op så delar man däremot på både liv och bomber, så ett tips är att spela med någon som är hyfsat jämnbördig. Jag spelade en del med kvinnan min, och det var givetvis underhållande - men helt plötsligt märkte jag att jag, utan att dö, inte hade några liv. Därefter noterade jag att någon smällt av alla bomber.
Rundan efter spelade jag ensam.
En sån där trailer
Musiken i klippet är förövrigt inte in-game musiken.
1 dollar! KÖP!
/Joakim
Oskar delar med sig: Haven & Hearth
Oskar är en spelbroder till ena spelbrodern. Först tog han med oss på en resa i Dwarf Fortress: Adventure Mode, och därefter beklagade han sig över att han inte kunde ta emot packets på sin laptop via sjukhusets internet, efter att han blivit inlagd för en kollapsad lunga. Han har mer eller mindre bott på sjukhuset sedan dess. Men modig som han är har han slitit sig från det bekväma omhändertagandet för att dela med sig lite mer av sin visdom...
Haven & Hearth: ett jävla skitspel eller en fullträff inom sandlådegenren? Båda delarna skulle jag vilja säga, på grund av samma anledningar. Men först och främst:
Vad är Haven & Hearth?
Jo, det är ett MMO som skapats av ett par svenska universitetsstudenter. Deras riktiga namn har jag aldrig lagt på minnet men på internet kallas dom Jorb och Loftar. Spelet, som är free-to-play, är fortfarande i Alpha-stadie, men har trots det varit igång sedan 2009 och är nu inne på sin fjärde värld.
Vad går det ut på då?
Det är ett survival-spel i low fantasy miljö. Du börjar på någon randomiserad plats i världen med ett par facklor och några bröd i ryggsäcken. Sen gäller det att bygga sig ett hem genom att fälla träd, hugga sten och samla in mat så du inte svälter ihjäl på kuppen. Jo, så är det. Du måste äta. Det är även på det här viset du höjer dina attribut. Olika slag av mat ger poäng mot olika attribut, kaninkött för Agility, björnkött för Strength som exempel. Sen gäller det att hålla en balanserad diet så att dina attribut höjs i takt, för det är alltid det högsta attributet som avgör hur många "matpoäng" du behöver få i dig för nästa höjning.
Låter invecklat?
Det är det, och så där riktigt jävla apsvårt så man sliter sitt hår, gråtandes i foster-ställning. Många väljer att skapa små byar och hjälpas åt. Saker och ting kan bli enklare då, då varje bybo kan specialisera sig på olika områden. Den stora faran med byar är dock att det oftast inte finns mycket heder byborna sinsemellan, och många samhällen faller sönder på grund av interna konflikter. Och gör dom inte det finns det alltid andra byar som inte drar sig för att attackera mindre, oförsvarade samhällen. Ingen är dock värre än den stora ryska faktionen "Absolute Dominance", dussintals byar som har samlats under samma baneér för att sprida skräck i världen. Vad har dessa byar gemensamt, vad gör att dom lyckas hålla ihop så väl när ingen annan gör det? Jo, ingen av dem pratar engelska.
Psykologisk krigsföring finns också i Haven and Hearth.
Random skogsmys. Någon har en båt, men ingen by.
Allting du gör genererar Learning Points, om det så är att binda en tunna, stöpa ett ljus eller skjuta ihjäl en björn med en slunga. Med dessa "LP" köper du sedan nya skills, samt höjer dina nivåer i befintliga skills såsom Carpentry, Exploration, Survival, etc. Här dyker ett av spelets stora brister upp:
Macroing.
Tills ganska nyligen var en stor grej i spelet bland många att låta en bot spamma buckets. På promenad i skogen kunde man plötsligt komma till en glänta där tusen och åter tusen hinkar stod i långa rader. Detta gör att någon som spelar spelet "ärligt", det vill säga, försöker överleva, kanske gör en bucket om den behöver hämta vatten, inte bottar. En sådan spelare kommer inte ha en chans mot en macrokaraktär som på några dagar har tjänat ihop mer LP än vad en normal spelare gör på flera veckors intensivt spelande. Än så länge är detta inte åtgärdat, även om LP-gainen ifrån buckets nu är mindre, så är det en av de saker som drar ner spelupplevelsen.
Men, spelet tilltarar ändå en gammal roguelike-själ som mig själv.
Förberedelser inför masstransport av tegelsten.
Dey call me a ganja farmah'!
Det är extremt oförlåtande. PvP'n är totalt obegränsad, så när på att du behöver köpa en skill som låter dig attackera andra spelare. Döden är lika permanent som i verkligheten. Du kan göra en ny gubbe som är ättling till din förra, och ärva 25-75% av den förras ihoptjänade LP. Det är dock nästan uteslutande 25% du ärver, eftersom det är beroende på en inställning du hade på den förra karaktären. Ju mindre LP du låter dina ättlingar ärva vid eventuell död, desto mer LP tjänar du med din nuvarande gubbe. Andra saker som kan ge lite avsmak, men som nödvändigtvis inte är spelets fel, är ett stort antal griefers i världen. Många älskar att jävlas med dig, bara du ger dem chansen. Maktgalna 13-åringar som har grindat buckets slår ihjäl dig för att du inte lyder deras minsta vink. Tjuvar finns i överflöd och tar alla chanser dem kan.
Port och hamnplats på ett gammalt fort.
Pallisadbygge vid Fort Autism
Något av det viktigaste således är att bygga en mur, som kräver en hel del engagemang att ta sig igenom. Men förutom macroing är spelet klart underhållande. Den oförlåtande miljön/spelmekaniken och misstänksamheten spelare imellan bygger upp en mörk och kall stämning, i kontrast till spelets gulliga Super Nintendo-grafik. Trots sina brister, i synnerhet då macrovänligheten och en hel del andra lätt-exploaterade buggar så bjuder spelet på en hel del spänning och svåra avtändningssymptom om man skulle, t. ex läggas in på sjukhus mitt i sitt spelande.
Utforskande av grotta.
Det är trots allt endast alpha så man får stå ut med att spelet har lite oslipade kanter. I framtiden hoppas jag på mer content i form av craftingrecept, mer djur att bli våldtagen av på skogspromenader och lite mindre frestande buggar att utnyttja.
/Oskar
Negative Spacecraft [Indie SHMUP]
Indiespelsutvecklaren Paper Dino har släppt ett kreativt och något beroendeframkallande shmup - ett shmup som helt saknar skottmekanik. Inget skjutande med andra ord. Negative Spacecraft anses vara som Ikaruga, lite som Shoot the Bullet. Gimmicken med spelet går ut på att ditt skepp bara kan befinna sig på utrymme som har skeppets motsatta färg. Tajmingen är inledningsvis något svår att greppa, men efter ett tag faller det sig naturligt att sicksacka mellan svart och vitt för att komma vidare till bossen.
Utvecklaren har en tråd här där du kan lämna feedback eller ställa frågor om du har några.
/J
Oskar spelar Dwarf Fortress: Adventure Mode!
Det här är Oskar. Han är en spelbroder till en av Spelbröderna. Inte biologiskt, bara i hjärtat. Oskar spelar obskyra spel och vill gärna dela med sig av sin kunskap och sina insikter i ASCII-världen... / Joakim
Dags att spela Dwarf Fortress: Adventure Mode!
Adventure Mode är ett av tre spellägen som finns för tillfället, de andra två är Fortress Mode där du bygger en dvärgfästning, och Legends som är en sorts historiebok som täcker mer eller mindre allt som skett i din värld.
Adventure Mode är ganska snarlikt andra roguelikes som Adom eller Nethack i sättet hur man navigerar, men i övrigt finns det inte många likheter. Till exempel är stridsystemet extremt underhållande. Istället för "You hit the kobold, the kobold is slain" så får du fint beskrivet för dig precis hur din krigshammare träffar kobolden i huvudet vilket får hans käkben att tryckas upp i hans hjärna och slita den itu. Och det är inte heller "The kobold is slain" fast med fler, slumpmässiga ord utan varje varelse har en anatomi som går att manipulera med diverse föremål. Jag gillar trubbiga föremål.
Din äventyrare kan få en skada i benet som sliter av hans nerver och gör han att han aldrig kan använda benet ordentligt igen, utan måste stödja sig med en krycka resten av hans digitala liv. Här slutar många spela, men det är det här som har gjort att jag följt det här spelet sedan 2006 och avlivat fler äventyrare och dvärgfästningar än jag kan räkna. Det är så jävla roligt att dö, och det gör man alltid (i alla fall jag). "Losing is fun!" har blivigt något av spelets motto.
Spelet eftersträvar "realism" och kommer närmre och närmre sitt mål för varje version som släpps, även om det inte riktigt är där än. Till exempel behöver din äventyrare sova för att inte bli trött och utpumpad. Snart kommer man även behöva äta. I Fortress Mode är detta redan implementerat, men vi kommer dit tids nog. Jag har haft en längre tids uppehåll ifrån DF och tänkte nu dokumentera mina nya försök med hjälp av den här bloggen.
Anyway, låt oss lägga ännu en äventyrare på likhögen!
Först får du välja vilken ras din äventyrare skall tillhöra och även ifrån vilken av den rasens civilisationer han kommer ifrån. Status avgör helt enkelt hur mycket poäng du har att spendera på attribut och färdigheter. Jag väljer människa och självklart peasant, hard-core som jag är. Till höger är en karta över världen och de blå "#" tecknen (uppe till höger på kartan) visar vilket område som utgör "Mong Inan". Vackert va?
It's hammer-time! En del av attributen i vänster spalt har ännu ingen effekt in-game. Men det ger en en idé om vad som komma skall.
Där har vi vår äventyrare! Namnet är randomiserat.
Jag föds i byn "Creeddinner". Nu ska jag hitta ett uppdrag värdigt en hjälte som mig. Man kan fråga vem som helst om uppdrag i början, vilka uteslutande går ut på att döda någonting. Detta är också ett område av spelet som skall fyllas ut. I framtiden kanske man kan få ett uppdrag att eskortera en handelsman eller hitta en försvunnen person. Vem vet? Man kan bara vara säker på att ens vildaste fantasier inte räcker till när det kommer till Dwarf Fortress. Jag representeras av det bruna snabel a:et. Bredvid mig är några hus bland fält på en äng.
Jag talar med Hibor, byns doktor. Och se där, han vill att jag dödar något. Skuggmonstret ÿonali Dropletstone the Abyssal Crypt the consort of the moon freak närmare bestämt. Som bor i Dietomb, låter som ett trevligt ställe. Jag ger mig av genast!
Världskartan, som man ser den när man är i travel-mode. Bruna streck är vägar, blå är floder. De vita blocken är små byar. Sen finns där lite skogsblandade fält, samt något som ser ut som stäpp i norr och söder. Skuggmonstrets lair ligger strax till söder om byn på kartans nedre hälft, utanför bild.
Jag lyckas ta mig till grottan utan att stöta på några hiskeligheter på vägen. Här nere hittar vi en massa trevliga saker som monstret underhålligt sig själv med. Diverse äventyrares skallar, lite tillagad goblin och hackad människolever. Mums!
Jag hinner inte rota runt länge...
En ful jävel! "She is very weak." låter ju lovande, jag kanske till och med lyckades döda henne. Men man ska aldrig lita på det.
Här är något ganska nyimplementerat. Alternativet att kunna måtta sina slag/hugg vilket är obeskrivligt fantastiskt. Man kan vara taktisk och slå mot en arm för att avväpna motståndaren, eller mot ett ben för att försöka fälla den. Nu verkar min äventyrare vara dåligt placerad, det finns ingen given öppning i skuggmonstrets gard. Men jag försöker att slå henne i bröstet.
Sen får jag välja typ av attack. Jag kan slå med hammaren, slå med skölden, slå med nävarna, rivas eller till och med bita henne. Men jag tror jag kör på ett hammarslag...
Vi växlar flera slag som missar, men till slut får jag in en klockren träff! Jag kapar nervsystemet i hennes ryggrad och hon faller omkull. När hon är liggande är det betydligt lättare att träffa. Än så länge går allt väl.
Jag fortsätter att manövrera runt henne och får in flera träffar medans hon ilsket kryper efter mig. Jag är oskadd, hon å andra sidan mår lite sämre.
Och så fortsatte det i många, många, turer. Men till slut träffar jag henne i huvudet, en gång för alla. Dags att plocka på mig alla värdesaker hon samlat ihop under århundradena.
Bytet blev en stor gul diamant, ett par kopparmynt, ett par handskar, hjälm och en välgjord bröstplåt av koppar. Smaskigt! Nu ska jag återvända till civilisationen och skryta om min bedrift!
Min äventyrare överlevde sitt första uppdrag utan en skråma och fann till och med lite smaskigt loot! Något som inte händer allt för ofta i Dwarf Fortress skoningslösa värld.
Ju mer quests du klarar av desto mer berömmelse vinner din karaktär. Till slut kan du få uppdrag av lords, och övertala erfarna krigare att slå följe med dig. En annan rolig del i Adventure Mode är att du kan besöka dina fästningar du gjort i Fortress Mode och plocka på dig alla godsaker dina dvärgar skapat. Vid tiden du anländer där har dock allt som oftast en uppsjö av monster flyttat in, och det lättare sagt än gjort att komma därifrån med livet i behåll.
/Oskar
Dralace & Mitsuhirato - Super Mario Metal Medley
Dralace & Mitsuhirato - Super Mario Metal Medley är ett guitarheroliknande flashspel där du trycker på 1-2-3 på tangentbordet. Ja, ni fattar konceptet så där behöver jag inte gå in på detaljer. Min vän sluskafan tipsade mig om det här och jag känner mig nödgad till att tipsa vidare. Anledningen är givetvis låten som heter Super Mario Metal Medley. Räcker där för att jag ska bli intresserad, vilket även du borde bli.
/Joakim
Garden Gnome Carnage [Flash / XBLIG]
Jag gillar unika spelidéer. Det här är en sådan unik idé. En udda tanke som realiserats och konkretiserats. Att titeln, Garden Gnome Carnage, är något av det hårdaste ett spel kan få som namn är dessutom någonting som får mig att tycka om det här spelet ännu mera. Det släpptes som en flashversion redan 2007, men kom först nyligen till XBLIG [Xbox Live Indie Games] där jag hittade den för den låga summan av 80 microsoft points vilket motsvarar ungefär 1 dollar. 7 kronor lite drygt räknat. Det är det ungefärliga monetära värdet av en läsk.
Gör dina tänder en tjänst, skippa colan och rädda tomten i stället...
Du är en trädgårdstomte. Du är fastkedjad till en skorsten ovanpå ett hus (som man styr). Horder med horder av soldater och helikoptrar vill rädda dig från ditt fängelse - enda problemet är att du trivs bra där uppe. Du vill vara där. Det är ditt hem. Vilket gör att du måste freda dig från alla as som försöker rädda dig. Det gör du genom att styra huset fram och tillbaka och slå av soldater som försöker klättra upp dig till. Du kan plocka loss tegelstenar från huset och kasta - tegelstenar som av någon anledning exploderar vid träff. Du kan kalla in bombflyg för att snabbt freda dig mot den enorma anstormningen.
Det här spelet handlar om poäng, den eviga jakten på high scores, och det lyckas dessutom riktigt bra på det. Du kan spela Garden Gnome Carnage gratis som flash här, alternativt köpa det på XBLIG för sju spänn. Värt pengarna är det i allafall för en kort och intensiv arkadupplevelse som lämnar en med "bara en gång till"-känslan... och eftersom spelet är utvecklat av en svensk innehåller det dessutom bra musik. :)
/Joakim
Pong Solitaire
The Only Way To Lose Is To Play!
En stunds inre kontemplation. Vad är det man gör egentligen? Varför gör man det? 42 sekunder varade den omgången. Livet uppfyller sitt enda löfte om att ticka bort, och val av aktivitet förändrar egentligen ingenting. Vårat slutmål står framför oss. 1:52 sekunder. Det här är humor. Det här är även konst, inom ramarna av en fullständigt begränsad värld med givna förutsättningar utan egentlig rum för tolkning. Jag expanderar mina vyer genom att gå in i mig själv, ställa mig frågan varför - en fråga vi vet aldrig leder någonstans. Således expanderar mitt medvetande inte ett dyft. Det är bara ytterligare ett försök att skjuta upp det som måste göras men likväl ska omintetgöras. Prokrastination är en konst i det eviga uppskjutandet. Det här en symbol och ett tecken - ett spel som skapar obegripliga svar på obegripliga frågor, men som likväl kan frammana känslor av att livet är jävligt meningslöst. Om man inte spelar Pong. Mot en vägg. Jag menar, bara konceptet ensamhetspong är allt man behöver för att flyta bort i den sörja som ens medvetande utgör.
Super Crate Box
Super Crate Box är en pixelköttande arkad-indie-freewaretitel i plattformsstuk som handlar om att samla lådor mot poäng. Lådorna är poängen. Vanligtvis brukar man få poäng för att slakta fiender, men inte här. I lådorna finns vapen som man använder för att döda fienderna som ramlar ned från ovanför skärmen, försvinner ut på den nedre delen för att sedan spawnas ovanifrån igen. Du måste alltså döda svinen. Vidrör du en fiende dör du omedelbart. Simpelt och kul spelupplägg när man känner för att avverka lite levnadstid. Storlek ca 20mb.
Death Row Diner
I Death Row Diner styr du en riktig hårding till fängelse-mattant i ett så kallat time management-spel likt Diner Dash som går ut på att du har kontroll över mattanten och ska se till att servera intagna mat, plocka undan deras disk, bryta upp slagsmål, serverera påbackning och moppa upp blod om det är så att du tagit för lång tid på dig och fångarna flippat ut och spöat på varandra av ren hungersaggression - vilket inte ses med blida ögon av fångvaktarna.
Lite titt som tätt kommer fängelsechefen på besök tillsammans med beväpnade vakter och han är en riktig köttfrossare. På dessa banor blir det extra viktigt att hålla fångarna lugna - minsta slagsmål leder till dödsskjutningar. Tiden går och du har tre chanser på dig innan det blir game over.
Som ett casual time management-spel levererar den rent presentationsmässigt med den coola hårdingtanten, trevlig musik och mycket blod. Gillar du den här typen av spel är Death Row Diner ett bra tips för den som vill döda tid med ett flashspel och utmana sig själv.
/Joakim
Relaterat: Stand o food - Gratis Iphonespel för svenskar
Langman
Langman är en plattformsversion av Hangman (Hänga gubbe). Du får ett eller ett par ord som du ska lösa genom att springa fram till och välja bokstav av valfritt slag för att luska reda på vad frasen är. Du står på bokstaven och trycker på space för att göra ditt val. Väljer du fel kommer ditt block att lossna och det finns således en tämligen stor risk att dö när man gissat fel ett par långer. En bit in i spelet kommer du även att få flytta på block för att komma fram till din bokstav. Den trevliga grafiken i kombination med den mysiga designen gör det här flashspelet till något mycket roligare än vad det låter. :)
Tryck här för att spela Langman
/Joakim
Enough Plumbers
Enough Plumbers är ett flashspel inspirerat av det mest klassiska plattformsspelet någonsin: Super Mario Bros. och är således i grund och botten mycket simpelt. Ta din hjälte, som i detta fall är en rörmokare, hoppa på fiender och ta dig genom hinder av olika slag med hjälp av power-ups. För varje mynt du samlar får du ytterligare en rörmokare att styra. Det är i det här momentet problemlösning spelar in i bilden då du framöver måste hålla ett visst antal rörmokare levande för att ta dig vidare på banan. Ett spel som antagligen börjat som en gimmick men därefter utvecklats till någonting riktigt spelbart. :)
Spelsamling av Cactus - Norrland
En svensk indiespelsutvecklare vid namn Jonatan "Cactus" Söderström som har släppt en kompilation med spel som innehåller hans senaste verk. En del outgivna spel, samt ett tämligen uppmärksammat sådant som går under namnet Norrland. Varför är det uppmärksammat? Kolla trailern nedan!
Tanka hem Cactus Arcade 2.0 som finns här
/Joakim
Geek Mind
Folket över på DOM2D har gjort ett litet simpelt men ändå genialt litet spel. Hela grejen går ut på att testa dina spelkunskaper. Inte kunskaperna om vilket år Nintendo grundades eller när något spel släpptes en viss dag m.m utan helt enkelt en bild på ett spel som man ska gissa vad det är. Geek Mind kallar dom det. Personbästa är 12350 poäng, försök bara slå det era djävlar
Tryck på bilden för att komma dit
/Emil
Go To Hell!
GO TO HELL! är ett flashspel där ditt mål är att gräva dig ner till 666 meters djup. Du börjar på ytan med endast en instruktion: att ta dig till helvetet, och på vägen dit samla på dig femtio mynt. Du har tre liv på dig och tre mätare att hålla koll på: hälsa, hunger och luft. Hälsa förlorar du genom att bli träffad av monster och fällor, hungermätaren töms så sakteliga så du måste dessutom äta mat. Håller du dig under vattenytan för länge så drunknar du.
Logiskt är ordet. Du styr din gubbe med hjälp av piltangenterna. Go To Hell! är lättillgängligt med trevlig atmosfär och med en tämligen hög svårighetsgrad då man måste ha en viss taktisk finess i sitt grävande. Eller så är det bara jag som är efterbliven. Har gett det ett par försök men har ännu inte tagit mig förbi 500-meter. Men snart!
Tryck här för att spela Go To Hell!
Logiskt är ordet. Du styr din gubbe med hjälp av piltangenterna. Go To Hell! är lättillgängligt med trevlig atmosfär och med en tämligen hög svårighetsgrad då man måste ha en viss taktisk finess i sitt grävande. Eller så är det bara jag som är efterbliven. Har gett det ett par försök men har ännu inte tagit mig förbi 500-meter. Men snart!
Tryck här för att spela Go To Hell!
/Joakim
Uppdatering 22:27:
OneTwoRandom, en kär bekantskap (möjligtvis med laggpedal) testade spelet och inledde ett litet samtal kring det med mig på MSN, så jag kände ett tvingande behov av att bara klara skiten före honom, vilket jag nu gjort . 666 meter and beyond! Jag hade 64 mynt och 5 liv väl nere i helvetet så jag håller just för stunden på att gräva vidare i jorden. Det finns ingen mat eller hälsa, bara jord. Gräva, gräva, gräva. Det är jag bra på, efter åtta års erfarenhet av festivalgrävande. Jag är bra på att gräva. Bäst.
Den lilla karaktären man styr tar fasligt lång tid på sig att dö när spelet väl blir poänglöst. Men!
Ett trevligt spel som kräver taktik.
OneTwoRandom, en kär bekantskap (möjligtvis med laggpedal) testade spelet och inledde ett litet samtal kring det med mig på MSN, så jag kände ett tvingande behov av att bara klara skiten före honom, vilket jag nu gjort . 666 meter and beyond! Jag hade 64 mynt och 5 liv väl nere i helvetet så jag håller just för stunden på att gräva vidare i jorden. Det finns ingen mat eller hälsa, bara jord. Gräva, gräva, gräva. Det är jag bra på, efter åtta års erfarenhet av festivalgrävande. Jag är bra på att gräva. Bäst.
Den lilla karaktären man styr tar fasligt lång tid på sig att dö när spelet väl blir poänglöst. Men!
Ett trevligt spel som kräver taktik.
Pixel Legions
Pixelslakt är ordet man bör använda sig av om man vill beskriva flashspelet Pixel Legions. Spelet är simpelt i sin uppbyggnad. Din bas producerar pixlar och ditt mål är att svärma fiendens bas innan du blir svärmad och övermannad av neonfärglada pixlar. Tryck på en grupp av pixlar, attackera. Enklare kan det inte bli. Snyggt, simpelt, underhållande.
Cursor Invisible
Behöver man döda tid är flashspel det enda rätta. Cursor Invisible är ett simpelt spel där man ska skjuta sönder tallrikar. Kruxet är muspekaren man siktar med är osynlig. Det handlar i slutändan bara om dator- och musvana logiskt nog. Har precis ramlat över spelet i jakt på något att dämpa min existensiella ångest med och mitt rekord är, med en pissig laptoptouchpad, 79.
Hydorah - 16bits Indie Shmup
Hydorah är ett indie-shmup till PC:n i 16bitarsstuk á Gradius-style med sexton banor som släpptes igår. Spelet är utvecklat av en spanjor som går under namnet Locomalito, och han har varit snäll nog att släppa spelet gratis. Nämnas bör att spelet varit under produktion i tre år nu.
Hydorah har redan fått mycket uppmärksamhet för sin slicka look, höga svårighetsgrad och coola musik. Shmups for the win! Tanka hem det nu för bövelen!
/Joakim
Spela även: Crimzon Clover
Spela Super Mario som Link, Samus, Mega Man eller Simon Belmont?
Vill du spela Super Mario Bros. som någon annan av dina favoritkaraktärer från åttabitarseran? Nu kan du göra det tack vare Newgroundsanvändaren ExplodingRabbit! Spelet heter Super Mario Crossover som ni kan spela här.
Via: Kotaku
Via: Kotaku
/Joakim
